Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

I Adams beskrivning och planering märks också en bundenhet till läromedel, i
form av i första hand läroböcker. Även om han väljer bland ett flertal läroböcker
är de ändå hans främsta källa för planering och undervisning.
När Adam skall beskriva sin syn på ämnet går han direkt in på vad han
behandlar i undervisningen och som han menar att eleverna behöver kunna.
Han kan sägas ha ett pragmatiskt, resultatinriktat förhållande till svenskämnet.
Undervisningen måste kännas meningsfull för eleverna och ge konkreta resultat.
Därav t.ex. ordkunskapsövningar, kortare grammatikpass, stavningsövningar etc.
Han ger inte uttryck för reflektioner om ämnets struktur, dess historia, syften
osv., dvs. det som Shulman betecknar som ämnesdidaktiska kunskaper. Han har
ännu inte hunnit utveckla en förståelse i ett vidare perspektiv. De ord och begrepp
han använder, som stavning, grammatik, ordkunskap, kronologisk litteraturläsning
osv., pekar mot en traditionell, momentindelad, och kanske också oreflekterad,
syn på svenskämnet. Detta är en syn som också tydligt återspeglas under de två
lektionerna och som kanske också är en återspegling av den undervisning han
själv mött i gymnasieskolan.
Om Adam ännu inte har hunnit utveckla en vidare förståelse av svenskämnet
har han inte heller hunnit utveckla den strategi för transformering av ämneskunskaperna
i den bemärkelse Shulman talar om. Det är han själv, eleverna och inte
minst den tradition som finns på skolan som påverkar hans sätt att transformera
sina ämneskunskaper eller kanske mer korrekt; hans anpassning av svenskundervisningen
till eleverna och till den ’selektiva tradition’ som finns på skolan. Det i
transformationen som Adam utgår från är alltså i första hand ”Adaptation and
Tailoring”. Det är värt att poängtera att den ’selektiva traditionen’ , att elever på
yrkesförberedande program inte är studiemotiverade, också bärs upp av eleverna
själva.
Ordet anpassning kan i detta fall tolkas som något negativt i betydelsen
osjälvständighet och osäkerhet. Det är inte i den betydelsen som jag använder
ordet här. Att anpassa sig till sin arbetsplats och den situation som råder är en
mycket komplex fråga, inte minst när det gäller skolan och inte minst när man
är förhållandevis nyutbildad eller nyanställd. Skolan är en organisation som styrs
och påverkas av en rad faktorer och i Adams fall menar jag att det i första hand är
en fråga för skolledningen, och kollegor, att hantera att den ’selektiva traditionen’
inte försvårar eller förhindrar en utveckling av ämnesdidaktisk kompetens.
Adams ämnesdidaktiska kunskap och transformering kännetecknades också
av en medvetenhet om vilka normer och värderingar som ligger i det urval av
innehåll som görs och vilka konsekvenser detta kan få. Adam, liksom eleverna, ger
utryck för vikten av att läsa svenska för att klara sig i samhället och att kunna delta
i diskussioner med andra och respekteras. Den som kan tala bra svenska lyssnar man
till. Huruvida innehållet och argumentationen i vad som kan beskrivas som bra
194