Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

De ovan uppräknade egenskaperna förekommer i ungefär lika stor utsträckning
i de båda läroplanerna. Ordvalet varierar något ibland, till exempel så finns
inte ordet ”reflektera” i Lgr 69, däremot ”analysera, jämföra och sammanfatta”
vilket då får stå för samma sak. Det här förfaringssättet innebär att jag ibland
stått inför vissa tolkningsproblem som jag varit tvungen att lösa. Till allra största
delen har det emellertid varit frågan om att ändra formen på ett ord, så har till
exempel ”solidariskt” och ”reflektera” fått bli egenskaperna ”solidarisk” respektive
”reflekterande”.
Något som framträder i båda läroplanerna är tanken om människans förmåga
till utveckling. Orden utveckla/utveckling tar emellertid betydligt större plats i Lpo
94 än i Lgr 69. Uppskattningsvis tre gånger så mycket skrivs om utveckling i vår
senaste läroplan. Nordin-Hultman (2004, s.159) säger att tanken om utveckling
genomsyrar teorier och praktiker kring barn i så hög grad att utvecklingstänkandet
knappt är tillgängligt för reflektion. Den centrala tanken i detta begrepp är att
utveckling sker framåt och uppåt, som en kurva eller en trappa som når allt högre
höjder (a.a. s.160). De egenskaper som beskrivs i läroplanerna och framför allt
i Lpo 94, förväntas att med stigande ålder och mognad hos eleven förmeras och
bli av allt bättre kvalitet. Det förefaller som om utvecklingstänkandet i stadier
betonas mer i vår nuvarande läroplan än i läroplanen från 1969.
Nya önskvärda egenskaper
I Lpo 94 har den lojala och strävsamma samhällsmedborgaren försvunnit och ersatts
av den kreativa, inflytelserika samhällsmedlemmen. Vid en jämförelse mellan
läroplanerna framträder med kraft två nya grunddrag nämligen ansvarsförmåga och
vilja/förmåga till inflytande. I Lgr 69 talas på några få ställen om elevens medansvar
i vissa frågor, liksom möjligheten till påverkan. Ordet inflytande förekommer inte.
I vår nuvarande läroplan utmålas inflytande och ansvarstagande som själva basen
för elevens agerande i skolan. Två stycken individuellt utvecklade egenskaper ska
enligt principen om det fria valet styra elevens skolgång. Vallberg-Roth (2002,
s.162) menar att jämfört med tidigare läroplaner läggs ett betydligt större ansvar
på barnet idag, ett ansvar att ”i samspel med sin omgivning producera kunskap
och ta ansvar för sitt livslånga lärande”. Benägenhet eller förmåga att ta ansvar
och utöva inflytande förväntas omfatta alla elever oavsett kön, social och etnisk
härkomst. Hultqvist (1990 s.44) påpekar att problemet med upplysningsprogram
av olika slag är just när de krockar med verkligheten, en verklighet bestående av
klassmotsättningar, könsmotsättningar, etniska problem etc.
Har då eleven ansvar bara för sina egna åsikter och handlingar eller ska ansvaret
omfatta även människor i omgivningen? I en tio år gammal skolverksrapport
(Skolverkets rapport nr 36 1993 s.5, s.17) sägs att skolans demokratifostran omfattar
både individ och kollektiv och att inflytande sker genom ansvar för både
230