Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

från yttre bestraffning till inre skuld som en styrning av själen (governing the soul).
Vi kontrollerar och övervakar oss själva och den yttre upplevelsen av skam och
degradering har förvandlats till en privat och inre känsla av skuld. Modernitetens
barn kan därför sägas vara sin egen polisman (James, Jenks & Prout, 1999, s.56).
Den kontrollfunktion som barnet tvingas utöva över sig själv och sitt eget arbete
kan i svensk pedagogik i dag spåras till företeelser som elevens veckoplanering och
eget arbete (Österlind, 1998). Utvecklingen mot en allt större självdisciplinering
hos individen formulerat som ökat ansvarstagande för eleven kan spåras i samtliga
svenska läroplaner de senaste femtio åren.
Skolan, läroplanen och makten
På nationell nivå är läroplanen tillsammans med skollag och grundskoleförordning
de viktigaste styrdokumenten för grundskolan (Johansson & Johansson,
1994). Jag har valt att granska just läroplaner och inte lagtext, utredningstexter
eller propositioner, därför att läroplanen är det styrdokument som lärare allmänt
använder sig av i sitt yrkesutövande. Läroplaners direkt styrande effekt på skolans
verksamhet och lärares arbete kan ifrågasättas. Läroplanerna påverkar dock verksamheten
även indirekt genom att innehållet i exempelvis lokala styrdokument,
avtal på olika nivåer samt läromedel många gånger speglar läroplanens intentioner
och använder sig av samma terminologi. I samband med skolans målstyrning och
kraven på utökad dokumentation avseende planering och utvärdering av elevernas
måluppnåelse, har läroplanen på många håll kommit att spela en allt viktigare
roll i lärarnas vardagsarbete.
Läroplaner/kursplaner är mer än bara en beskrivning av ett innehåll. De är
rumsliga teorier om intellektuell och kroppslig utveckling och de innehåller
uppfattningar om världen som aldrig är tillfälliga eller godtyckliga. De innehåller
urval, regler och överenskommelser som relaterar till maktfrågor, frågeställningar
om personlig identitet och filosofier om den mänskliga naturen. I läroplanen
är det barnet/eleven som står i fokus för dessa teorier (James, Jenks & Prout,
1998, s.42). Varje förändring i texter om pedagogik, exempelvis en ny läroplan,
är resultatet av en kamp om makten över utbildningens syfte, mål och innehåll
och legitimiteten att utöva denna makt (Lindensjö & Lundgren, 2000 s.16).
Läroplaner och andra skolpolitiska dokument kan förstås som ”tecken på diskursiva
tillämpningar, som budskap som måste läsas som ideologiska och politiska
artefakter tillkomna under specifika historiska och politiska perioder”, skriver
Weiner & Berge (2001, s.106).
224