Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Runfors (2003) menar att elever med invandrarbakgrund som upplevs ”ouppfostrade”
och stökiga i skolan ofta förklaras med att dessa barn är bärare av
föräldrarnas med invandrarbakgrund brister och problem (Runfors 2003:137).
Roten till elevers problem i skolan finns enligt dessa lärare alltså i hemmet. Att
eleverna trivs i skolan och ger uttryck för en vilja att stanna kvar i skolan efter
skoldagens slut tolkas lätt av lärarna som ett tecken på att hemmet har brister
och inte kan tillgodose elevernas behov. Eftersom bilden av invandrarfamiljers
hem ses som platser med otillfredsställande jordmån för barnen antas skolan
därför behöva kompensera bristerna i elevernas uppväxtmiljö (Lahdenperä 1997,
Runfors 2003).
Studier med ett elevperspektiv
I studier med eleverna i fokus framkommer att många föräldrar engagerar sig i
och har omsorg om sina barn (Borgström 1998, Parszyk 1999). Detta visar sig
bland annat genom att föräldrarna arrangerar skolbyte, då föräldrarna anser det
viktigt att deras barn får gå i mer blandade skolor och träffa svenska elever, vilka
kan vara ”modeller” för språklig inlärning. Motiven för byte av skola var både
religiösa, språkliga och statusmässig. Parszyk (1999) diskuterar om skolbytet från
lågstatusskolan kanske var ett sätt att undvika att bli dömd som invandrare och
en identitet av utanförskap i det svenska samhället (Parszyk 1999:110). Skolflytt
var dock inte något helt oproblematiskt, eftersom föräldrarna oroade sig för att
barnen då kom att påverkas av en skolkultur, som uppfattades mer omoralisk och
där religionen hade ett mer begränsat inflytande (Brömssen, von 2003, Parszyk
1999).
Bunar (2001) och Parszyk (1999) berör även föräldrarnas förlorade status i det
svenska samhället liksom föräldrars beroendeställning till sina barn på grund av
språksvårigheter (Andersson 2003). Barnen signalerar att de är oroliga för sina
föräldrar. Eleverna pekar på föräldrars förlorade status och berättar om högutbildade
föräldrar som arbetar som städare. Även föräldrar med lägsta tänkbara
utbildning förlorar status. ”Mamma kan inte läsa”, berättar en turkisk pojke.
Flera av ungdomarna låter oss förstå att mammor, som ej gått i skolan men haft
sin givna och värdiga roll i hemmet, ofta betraktas negativt av omgivningen och
som analfabeter i Sverige” (Parszyk, 1999:176). Detta är bekymmersamt, eftersom
föräldrars auktoritet upplevs som viktig i barnens värld (Ahmadi & Ahmadi,
1995, Szabó, 1991, Sjögren, 1993).
Studier med fokus på föräldrar och pedagoger, födda i ett annat land
än Sverige.
Svenska studier där föräldrar med minoritetsbakgrund och deras egna röster står i
fokus är mycket få. Ett undantag är Sjödoff (1989), som belyser några finländska
243