Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

På frågan om svenskämnet kan vara ett ämne som skulle fostra dem till ansvarstagande
samhällsmedborgare svarar de att de inte ser svenska som något ämne där
man uppfostrar. De menar att detta är något som föräldrarna skall sköta.
När eleverna skall beskriva en bra lärare nämner de den svensklärare de har
för tillfället (Adam). En bra svensklärare är öppen, fl exibel, lyssnar på eleverna och
är engagerad. Att läraren skall ha goda ämneskunskaper tar de för givet. Men i
valet mellan att ha en kunnig lärare som är mindre öppen och lyhörd svarar en
av flickorna: ”Nej, gud nej! Då är det nästan bättre att de är mindre kunniga och
mer av det andra.” En bra lärare är en lärare som kan berätta om saker utanför
skolan. Samma flicka uttrycker det med orden: De framstår mer som människor
om de kan berätta saker som händer utanför skolan.
Den lektionen då jag besökte klassen beskriver alla tre som en mycket typisk
och konkret svensklektion. En av flickorna menade att: ”Ja, mer svenska än så
kan det inte bli.”
I slutet av intervjun återkommer den av flickorna som i början av intervjun
inte kommenterade detta med varför man skall läsa svenska i skolan. Tydligen
har hon tänkt vidare på frågan. Hon avslutar intervjun med att säga:
Om man tittar tillbaka på fråga ett, varför man skall lära sig svenska.
Det är ju liksom svenska överallt. Man lär sig ju av varandra. Man
snappar ju upp saker… Det är ju bra att kunna. Det är många som
lyssnar till en. Om det är någon som ser upp till en och tycker det är
en jätteviktig person, så är det klart att man lyssnar till vad denne
har att säga. Och kanske tar efter den, så det är bra om den har ett
bra svenska språk.
Synen på ämnet, ämnesdidaktisk kompetens och transformering
– en sammanfattande diskussion
Historien har visat att svenskämnet har kommit att uppfattas och gestaltas på en
mängd olika sätt. Fokus har kommit att läggas på olika aspekter av ämnet. Lite
förenklat kan sägas att synen på ämnet spänner från momentindelad färdighetsträning
till tematiska studier där ämnets gränser framstår som vaga gentemot andra
ämnen. Ett annat sätt att beskriva det på kan vara att säga att läraren väljer att
fokusera antingen ämnesstudier eller eleverna och deras omvärld. Ett alternativ är
naturligtvis att försöka att kombinera båda dessa ytterligheter och söka en gyllene
medelväg. Det intressanta i detta sammanhang och det som ligger i fokus för
denna studie är dock mindre vilken syn på ämnet som föreligger än hur ämnet i
sig, av läraren, omvandlas till olika undervisningssituationer dvs. det som ligger i
Shulmans transformationsbegrepp. Vad är det som transformeras? Hur motiverar
lärare sitt val av innehåll och den transformation som görs?
192