Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

svenska håller för en närmare granskning nämner ingen. Även här kan man tala
om att en anpassning, men nu en anpassning av språkbruket till gällande normer,
utan att detta problematiseras. Det innehåll som de två lektionerna hade ger säkerligen
eleverna bilden av att det är dessa ’svåra’ ord, detta språk, man måste lära sig
och socialiseras in i för att klara sig i samhället. Sett ur ett erfarenhetspedagogiskt
perspektiv skulle lektionerna istället ha fokuserat vad det betyder att kunna dessa
ord och begrepp och vilka konsekvenser det kan få, om man nu överhuvudtaget
skulle ägna sig åt ordkunskapsövningar. Någon medveten politisering av innehållet
i den betydelsen som Thavenius m.fl. betonar finns inte. Lite drastiskt skulle
man kunna uttrycka det med att Adams politiska handling i dessa svensklektioner
är att konservera förutfattade meningar om det svenska språket och litteraturen.
Det är medelklassens språk och litteratursyn som är normgivande.
Bilden av innehållet i den svenskundervisning eleverna mött såväl i grundskolan
som i gymnasieskolan är likartad. Endast arbetsformerna skiljer sig åt. Eleverna
har en mycket mer avgränsad och bestämd syn på vad som är svenska i skolan
än vad läraren har. Svenska håller man på med när man arbetar med ordkunskap
och grammatik. Att man inom ramen för svenskämnet också fostrar eleven i viss
riktning accepterar eleverna inte alls. De tolkar dock begreppet fostra i betydelsen
’upptuktelse’.
För att kunna utveckla svenskämnesdidaktisk kompetens krävs bl.a. en viss
tids erfarenhet av svenskundervisning. Om det på skolan och även hos eleverna
finns en förhållandevis traditionell syn på svenskämnet och svenskundervisningen
innebär ju detta naturligtvis ytterligare hinder för läraren att kunna utveckla
denna kompetens. Här vilar ett stort ansvar inte minst på skolledningen. En
annan fråga, som dock inte ryms inom ramen för denna artikel, är hur och i
vilken utsträckning lärarutbildningen kan bidra till att ämnesdidaktisk kunskap
utvecklas hos lärarstuderande.
195