Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

(Persson, 2005). Tidigare sågs den som förhållandevis begränsad. Som lärare skulle
man företrädesvis undervisa. Den utvidgade uppgiften handlar om så mycket mer
än undervisning, till exempel mentorskapsuppdrag, alltfler inplanerade samtal
med elevernas föräldrar, ett omfattande dokumentationsarbete samt också att ingå
i flera olika arbetsgrupper med syfte att driva skolutveckling. Persson och Tallberg
Broman (2003) visar att lärare i dagens skola upplever att deras jobb är nytt i många
avseenden, i det att läraren fått ett allt större socialt ansvar för eleverna.
Kritik mot läraren och mot lärararbetets villkor framförs från flera skolforskare.
Carlgren & Marton (2000) lyfter bland annat fram att läraren i alltför hög grad
fokuserar hur aktiviteter och undervisning ska genomföras och att innehållet får
en undanskymd plats. Hargreaves (2004) menar att dagens kunskapssamhälle
sätter lärarna i en position där motstridiga och konkurrerande krav och intressen
ställs på dem. Han anser att dessa formar lärarnas position och definierar vad det
innebär att vara lärare. I hans beskrivning är lärarna i det så kallade kunskapssamhället
fångade i att vara katalysatorer, motvikter och offer.
Mot denna bakgrund är avsikten i denna studie att sätta fokus på lärarens
arbete och pedagogiska arbetsmiljö. Mycket kort kan min forskningsansats beskrivas
som ett relationsnära samspel mellan en grupp lärare i grundskolan och
mig själv. Jag vill därför kalla den för en underifrånansats. Min förhoppning är
att ny kunskap kring lärarens arbete och pedagogiska arbetsmiljö på detta sätt
ska växa fram. Det blir då också intressant att studera själva mötet mellan lärarens
och forskarens olika kunskapsfält. Traditionellt sett är dessa fält skilda från
varandra, vad gäller uppgifter, behov och kunskapsintresse. Detta har gjort det
komplicerat att samspela i gemensamt kunskapsbyggande (Somekh, 1994). Det
sker emellertid ständiga förändringar inom dessa båda kunskapsfält, något som
gör ett relationsnära samspel över tid genomförbart. Det finns idag möjligheter
för forskare och lärare att mötas i gemensamma forskningsprojekt. Schön (1997)
poängterar det betydelsefulla i att särskilja och diskutera den kunskap som kommit
fram från gemensamt genomförda forskningsprojekt, där praktiker (lärare)
och forskare medverkat.
Min forskningsansats hämtar inspiration från en sorts ”forskningsfamilj”, där
aktionsforskning, aktionslärande, deltagarorienterad forskning, interaktiv forskning
och participatorisk forskning bland andra ingår. Från det engelsktalande
området ingår här även ”Co-Operative Inquiry”, ”Participatory Action Research”,
”Practitioner Research”, ”Self-Study Research”, ”Teacher Research Movement”
och ”Teachers as Researchers” (Heron & Reason, 2001; Holmer & Starrin, 1993;
Rönnerman, 1998; Svensson, Brulin, Ellström & Widegren, 2002; Tiller, 1999;
Zeichner & Noffke, 2001).
Hollingsworth och Socket (1994) visar utifrån en övergripande definition
från USAs Teacher Research Movement vad som förenar forskning inom denna
81