Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

föräldrars attityd till skola och undervisning och då främst till hemspråksundervisningen.
Resultat tyder på att fler föräldrar troligen hade valt att sätta sina
barn i klasser där undervisningen sker på hemspråket om detta hade funnits som
alternativ på orten. Studien indikerar även att elever, som går i mixade klasser med
svensktalande elever, socialt upplever att de har tillräckligt med vänner bland såväl
en- som tvåspråkiga elever. Detta till skillnad från de elever som går i klasser där
undervisningen sker på hemspråket, där eleverna tenderar att isolera sig samtidigt
som svenska elever utestänger dem. Sjödoff (1989) lyfter fram språkets identitesskapande
funktion. Det finns ett tydligt samband mellan god språkkunskap i
svenska och en mer positiv attityd till landet (Sjödoff 1989:136).
Möten på olika villkor
När jag på det här sättet närmar mig studier av relevans för mitt eget avhandlingsarbete
blir det uppenbart att möten mellan grupper och individer i skolan
inte sker på lika villkor. Faktorer som klass (Persson S, 1994, Persson A, 1994),
kön (Tallberg-Broman, 2002, Öhrn, 2002) och etnicitet är viktiga faktorer i
förståelsen och tolkningen av dessa möten. I min teoretiska bakgrund har jag
låtit mig inspireras av och tagit min utgångspunkt i postkoloniala teorier och
genderteorier (Anthias & Yuval-Davis, 1993, Connell, 1989, Mac an Ghaill,
1994). Här vill jag lyfta fram Pratts (1992) arbeten om kontaktzonen mellan
olika kulturer. Pratt söker svaret på frågan om vad som sker i den sociala sfären
mellan underordnade och överordnade kulturer. Pratt visar på den sociala sfären,
kontaktzonen, där underordnade och överordnade kulturer möts och kolliderar.
Med kontaktzon menar hon:
/…/the space of colonial encounters, the space in which people geographically
and historically separated come into contact with each
other and establish ongoing relations, usually involving conditions of
coercion, radical inequality, and intractable confl ict. (Pratt, 1992:6)
Pratt påpekar att mötet mellan den inhemska kulturen och kolonialmaktens kultur
aldrig är jämställt och att det finns en inbyggd konflikt i det. Det torde finnas historiska
och geografiska exempel på detta även i Sverige, till exempel i mötet mellan
samekulturen och den svenska (Amft 2000, Sköld & Kram ed. 1998). Men det stannar
inte där. Pratt skriver att tanken på kontaktzonen inte skall ses som en historisk
artefakt, utan tvärtom som något högst påtagligt runt om i världen idag där
/…/social spaces where disparate cultures meet, clash, and grapple
with each other, often in highly asymmetrical relations of domain and
subordination. (1992:4)
244