Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Lärarorganisationer i folkskolan
Sveriges Allmänna Folkskollärarförening, SAF
Grundad 1880
Tidning: Svensk läraretidning
Sveriges folkskollärarinneförbund
Grundat 1906
Tidning: Lärarinneförbundet
Sveriges småskollärarinneförening
Grundad 1918
Tidning: Småskolan
Sveriges folkskollärarförbund
Grundat 1920
Tidning: Folkskollärarnas tidning
Klassificeringsstridens utbrott och förlopp
Den händelsekedja som direkt föregick klassificeringsstriden började år 1923.
Då presenterade den statliga lärarlönekommittén ett förslag till en lönereglering
för folkskollärarna. Dessa var kommunalt anställda, men grundlönen betalades
av staten. Förslaget innehöll höjda lönebelopp, men med bibehållna skillnader
mellan mans- och kvinnolönerna. Denna lösning sades dock vara ett provisorium
i avvaktan på resultatet av en pågående utredning om de statsanställda kvinnornas
löner. Denna utredning resulterade i att likalönsprincipen infördes bland statstjänstemännen
på sommaren 1925 (SFH 5; Svensk läraretidning [Sv.Ltg.] 1925:
49; FT 1925: 3). Strax därefter gav regeringen i uppdrag till Skolöverstyrelsen att
beräkna kostnaderna för den av lärarlönekommittén föreslagna löneregleringen.
Men eftersom likalönsprincipen införts bland de statsanställda valde överstyrelsen
att göra likadant i sina kalkyler. Man räknade således med lärarinnelöner som var
lika stora som de föreslagna manslönerna. Därmed blev löneregleringen mycket
dyrare än vad som ursprungligen var tänkt (Sv.Ltg. 1925: 49).
Likalönens införande bland de statsanställda oroade männen i Sveriges folkskollärarförbund.
Reformen sågs som ett olycksbådande tecken på att regeringen
kanske planerade att göra likadant inom folkskolan. Kostnadsberäkningen visade
dessutom att en sådan lönereglering skulle bli mycket dyr. I det läget, resonerade
man, skulle staten säkert komma att pruta på de löneförhöjningar som lönekommittén
föreslagit. Männen skulle således tvingas att finansiera lärarinnornas
likalön genom att placeras i en lägre lönegrad än vad kommittén förordat. Denna
hotbild framfördes av Anders Johansson vid folkskollärarförbundets kongress i
Gävle på sommaren 1926. För att om möjligt förhindra en sådan utveckling beslöt
kongressen att förbundsstyrelsen skulle uppvakta regeringen med en petition. I
den skulle man begära en skyndsam lönereglering i enlighet med lärarlönekommitténs
förslag. I detta fanns ju de könsbaserade lönerna kvar (FT 1925: 6 och
38; FT 1926: 15, 16, 17 och 33).
Den 23 oktober 1926 överlämnades petitionen till regeringen, men statsminister
Ekman avslog den omedelbart. Statens finanser medgav inte några
275