23.02.2014 Views

Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

Forskningsarbete pågår - Umeå universitet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Fostransideal i det<br />

demokratiska samhället<br />

Två läroplaners syn på elevfostran i form av<br />

önskvärda egenskaper hos eleven<br />

Lottie Lofors-Nyblom, Högskolan Dalarna<br />

Abstract<br />

Skolans och förskolans demokratiska uppdrag består av flera delar. En del i<br />

detta uppdrag är att fostra demokratiska samhällsmedborgare (Myndigheten för<br />

skolutveckling, www.skolutveckling.se 2004). Det är mot bakgrunden av detta<br />

fostransuppdrag och den samverkan som sker mellan förskola, skola och fritidhem<br />

som jag vill lyfta fram bilden av den läroplanselev vi gemensamt ska fostra.<br />

Mitt bidrag till det pedagogiska arbetet i det här sammanhanget är att jämföra<br />

bilden av eleven i de två läroplanerna Lgr 69 och Lpo 94. Jag har framför allt<br />

intresserat mig för vilka egenskaper den demokratiska människan förses med i<br />

läroplanstexten, men även något om de sammanhang som dessa egenskaper förväntas<br />

praktiseras i. Skolans ökade engagemang i utvecklandet av olika förmågor<br />

hos eleven manifesteras bland annat i integreringen av fritidshemmet i skolan.<br />

Efter en kort introduktion i form av ett brett svep över skolans utveckling under<br />

senare decennier där decentralisering, samverkan och arbete i arbetslag berörs,<br />

behandlas samhällets disciplinering av elever och läroplanernas roll, varefter fokus<br />

sätts på önskvärda egenskaper hos eleven. En jämförelse görs mellan läroplanerna<br />

Lgr 69 och Lpo 94. I slutet av artikeln diskuteras resultatet utifrån den i samhället<br />

tämligen nyvunna respekten för barnets behov (Regeringens proposition<br />

2001/02:14) och FN:s barnkonvention.<br />

Skolan och läroplanen<br />

Industrialismen och välfärdssamhällets framväxt bidrog till att den tidigare<br />

religiösa dominansen över skolan förlorade i betydelse. Läromedel, läroplaner,<br />

kursplaner och måldokument skapades, texter som skulle reglera och tydliggöra<br />

skolans inriktning (Lindensjö & Lundgren, 2000). Det gamla fostransidealet<br />

med tukt och underdånighet försvann efter hand i och med uppbyggandet av det<br />

nya demokratiska industrisamhället och dess krav på flexibilitet och lättrörlighet.<br />

220

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!