FULLTEXT02

mamma blir alltmer dragen till nazisterna, tills hon till slut förbjuder honom
att träffa Felicity. Berättelserna beskriver det som eleverna kanske har svårast
att förlika sig med, nämligen den rasistiska diskurs som rådde i dåtidens
tyska samhälle. Genom att titta på publiceringsdatum för texterna kan jag se
vem som troligen har inspirerats av vem. Men det intressanta är att den ene
författaren måste ha upplevt kamratens berättelse så meningsfull att hen
väljer att bygga en helt annan historia kring samma intrig och med samma
empatiska förståelse som drivkraft. Valdemars historia har dessutom fått
rubriker på engelska som ”Downhill” och ”Last breath of fire”, dessa liknar
Ginas rubriker på engelska till texterna om Trevor Cassidy som beskrevs
ovan i kapitel 4.
Om man var tysk under kriget kunde man inte undgå att förhålla sig till
den nazistiska politik som fördes i landet, något som avspeglar sig i bloggtexterna.
Ett barn som Heinrich Schneider kommer inte ens på tanken att
ifrågasätta sin auktoritäre pappas åsikter. Men en skeptisk och ifrågasättande
ungdom som exempelvis Klaus Friedrich, längtar till studier långt
borta, gärna i England, men han hamnar i tyska armén som alla andra. Ett
par tyskar är uttalade nazister. Albert Doberschreiber är ett exempel. Han
deltar i kristallnatten. Men han förklarar också hur han tänker, dels i sina
inlägg, men också som svar på en kommentar från Isak Schlaf. Albert förklarar
att han gick med nazisterna redan 1932, eftersom han ville ha lite spänning
i tillvaron. Ett par år senare behövde han pengar och gick med i SS. Han
beskriver hur det var jobbigt att misshandla och döda i början, men att han
vande sig:
Och sedan den 9 november 1938, så hände den så kallade kristallnatten. Vi dödade
hundratals judar och skickade tiotusentals till koncentrationsläger. Förut så hade
jag brytt mig, men det gjorde jag inte nu. Jag tyckte till och med att det var rätt åt
dem. Nu var det ett faktum jag hade blivit en fullbordad nazist.
Detta reagerar Isak Schlaf på genom att vädja till Alberts inlevelseförmåga:
”det kunde ha varit du”. Albert hänvisar i sin tur till överlevnadsinstinkterna
och förklarar att han har stängt av sina känslor. Samtidigt försvarar han sig
med: ”[A]tt eftersom så många anser att det är judarnas fel så kan inte alla
ha fel”. Men i sista inlägget, skickas han iväg för att tömma Warszawas getto
och han tycker då faktiskt lite synd om barnen som skickas till koncentrationsläger.
Det finns dock ingenting han kan göra åt saken:
Hursomhelst så spelar detta ingen roll. Jag sitter alldeles för djupt i skiten, för att
kunna ändra min situation, det finns ingen återvändo.
Genom att förhålla sig till och agera utifrån den nazistiska politiken på så
många olika sätt, visar eleverna att många olika historier kan rymmas i en
enda berättelse, den om Tyskland under kriget. Eleverna hittar flera för-
96