FULLTEXT02

1. Datorn som ordbehandlare
2. Möjlighet till informationssökning på Internet
3. Multimodalt berättande
4. En autentisk och öppen skrivsituation
5. Skriftliga kommentarer till inlägg
6. Inlägg som öppna berättelser i dagboksform
7. Realistisk fiktion som genre
Jag föreställer mig dessutom att dessa praktiker är relaterade till den skollitteracitet
som eleverna vanligtvis arbetar i. Både elever och läraren måste
t.ex. hantera skolans bedömningspraktik och den värdegrund som föreskrivs
i kursplanen. Eftersom jag dessutom studerar hur det historiska innehållet i
elevtexterna interagerar med de olika praktikerna behöver jag också en historiedidaktisk
tolkningsram för analysen.
Teorin om historiemedvetande - en historiedidaktisk tolkningsram
Historieämnets övergripande syfte är alltså att utveckla elevernas historiemedvetande.
I kursplanen för grundskolan beskrivs det som en insikt om att
det förflutna sätter sin prägel på vår syn på nutiden och därmed ger oss perspektiv
på framtiden, vilket också överensstämmer med Rüsens förståelse av
begreppet. Han menar att historiemedvetandet tar sig uttryck i narrationen.
Människan är både skapare av och skapad av historien och genom att placera
in oss själva i en berättelse med en given tidsram kan vi orientera oss i tillvaron.
Narrationen ses som en överordnad kompetens för att göra det förflutna
begripligt. 126
Denna generella kompetens delar sedan Rüsen in i tre underkompetenser
som kan fördjupas eller kvalificeras; erfarandets, tolkandets och orienterandets
kompetenser. Erfarandets kompetens omfattar historiens innehåll,
en tidsuppfattning och hur vi uppfattar det förflutna. Kompetensen kvalificeras
genom att individen utvecklar en känsla för historien och en förmåga att
se och uppfatta det förflutnas närvaro i nuet. 127 Den historiska blicken kräver
både att elever har kunskap om historia och att de har en insikt om att historien
förmedlas via historiska berättelser. 128
Den tolkande kompetensen beskriver Rüsen som förmågan att tolka det
förflutna och ge det mening. Tidsaspekten är viktig. Eleven behöver redskap
126 Jörn Rüsen, ”Historical Consciousness: Narrative Structure, Moral Function, and Ontogenetic
Development”, i Theorizing Historical Consciousness, red. Peter Seixas (Toronto: University of Toronto
Press, 2006), 69.
127 Rüsen, ”Historical Consciousness: Narrative structure, Moral Function, and Ontogenetic Development”,
69.
128 Maria Johansson, Historieundervisning och interkulturell kompetens. Avhandling för licentiatexamen
(Karlstad: Karlstads universitet, Pedagogiskt arbete, 2012), 102.
26