FULLTEXT02

Ett annat problem som brukar uppmärksammas i forskningen är att datorn
gör det väldigt enkelt att plagiera text. 143 Fleischer menar exempelvis att
elevernas kunskapsbildning blev ytligare när de hade tillgång till en dator
per elev. Trots att eleverna uppskattade att hela världens information var
tillgänglig kunde de inte utnyttja den för att skaffa sig någon djupare kunskap.
144 Att elever har svårt att bilda kunskap från olika källor på egen hand
är känt i forskningen. Didaktikern Nils-Erik Nilssons studie om elevers egen
forskning i år 7 visar t.ex. att endast ett fåtal klarade av att använda källor för
att hämta och bearbeta fakta till en egen text. De flestas texter bestod istället
av samplade fragment från källtexterna. 145 Fil lic. och ämnesläraren Susanne
Staf visar också att mellanstadieelever producerar olika typer av historiska
texter beroende på vilka typer av källor de har använt. Elever som använde
läroboken skrev samplade, men längre och mer ämnesspecifika texter. Elever
som istället lyssnade till lärarens berättelser skrev kortare, men mer koherent
och med egna ord. 146
Både Kjällander och Fleischer menar att eleverna utvecklar en digital
kompetens när datorer används i skolan. Men det tycks behövas ytterligare
forskning för att förstå hur elever ska använda sin kompetens för att fördjupa
sina kunskaper. En väg framåt skulle kunna vara att anlägga ett ämnesdidaktiskt
perspektiv på IT-användningen i skolan. Den här studien ska
ses som ett försök i den riktningen. Det finns dock redan några mindre studier
om elevers användande och uppfattningar om sociala medier i ett historiedidaktiskt
perspektiv.
Ämnesläraren Lars Santelius har i magisteruppsatsen Northeimdagböckerna
- utan historier ingen historia beskrivit hur elever upplever att arbeta
med berättelser på en blogg i historieundervisningen. 147 Han lät elever i år 9
skriva egna historiska berättelser om en fiktiv karaktär som sedan skriver
dagbok. Klassen tilldelades rollfigurer som bodde i den påhittade tyska staden
Northeim mellan år 1919 och 1945. Santelius samlade sedan in och publicerade
elevtexterna på en blogg. Genremässigt knöts de till faktion, en
blandning mellan fakta och fiktion, där den yttre ramen är historiska händelser
och skeenden under den aktuella tidsperioden. Fiktionen representeras
av att eleverna ägde sina berättelser och de gavs friheten att skapa egna händelser
så länge dessa inte motsades av den faktiska händelseutvecklingen.
143 Fleischer, En elev - en dator, 71.
144 Ibid., 85-86.
145 Nils-Erik Nilsson, ”Elevers egen forskning - Analys av textproduktion och annan empiri”. i Se skolan:
forskningsmetoder i pedagogiskt arbete, red. Carina Rönnqvist och Monika Vinterek (Umeå: Print och
media, Umeå universitet, 2008), 36–37.
146 Staf, Att lära historia i mellanstadiet, 102 ff.
147 Lars Santelius, ”Northeimdagböckerna - utan historier ingen historia”, (Examensarbete, Södertörns
högskola, Institutionen för kultur och kommunikation, Medier, estetik, pedagogik, 2009).
29