FULLTEXT02

de förhållandevis korta utredande texter som de var vana vid och behärskade.
Fem elevers texter valdes ut för att studera hur eleverna kombinerade
dagbokens inifrånperspektiv och fiktionen med historieämnets kunskapskrav
som omfattar underbyggda resonemang kring fakta. Gemensamt för
dem är att skribenterna blev mycket engagerade i ett, för dem, meningsfullt
berättande. De säkra eleverna hade inga problem att både skapa läsvärda
berättelser och infoga fakta som de resonerade om. De hittade vägar att bryta
upp dagbokens inifrånperspektiv och kopplade de historiska personernas
livssituation till ett historiskt faktainnehåll på ett självständigt och intresseväckande
sätt. Med hjälp av fiktionen kunde eleverna närma sig frågor och
kunskapsområden som de inte hade kommit åt annars. En elev skrev på engelska,
en annan höll konsekvent barnets perspektiv och en tredje vidgade
perspektivet till att omfatta Afghanistan.
Eleverna producerade kunskap om historia utifrån förutsättningar som de
åtminstone till viss del själva hade valt, precis som vilken författare som
helst. Till sist visar innehållsanalysen av elevtexterna hur effektiv den
skrivna berättelsen är för att ordna och presentera ett innehåll. Eleverna
lyckas beskriva verkligheten ur olika perspektiv och närma sig det främmande
och annorlunda, eftersom de hade tillgång till narrationen som stöd
för tanken och för sitt kunskapsinhämtande. 217
Läraren beskrev hur eleverna förhöll sig till skollitteraciteten. I stort bekräftade
Ann elevernas synpunkter. Hon menade att eleverna lyckades väl
med uppgiften vad det gäller att uttrycka sitt historiemedvetande genom att
använda sina kunskaper i inläggen. Men hon diskuterade också den, för
henne, svåra bedömningen av elevernas texter.
Det var textgenren och i viss mån den autentiska skrivsituationen som
skapade problem. En del elever prioriterade en bra läsvärd historia framför
att presentera underbyggda fakta och resonemang på det sätt som kunskapskraven
i historia kräver. Ann misstänkte att flera elever hade kunnat resonera
mer, men de ville inte eftersom texterna då skulle bli tråkiga att läsa.
Detta tvingade Ann att läsa mellan raderna och prioritera historisk empati.
Flera forskare har påpekat att lärare kan ha svårt att bedöma skolarbete
som bedrivs i nya medier, dels för att arbetet presenteras i nya former och
dels för att det får drag av ett informellt lärande. 218 De drar gärna slutsatsen
att lärares bristande kompetens orsakar svårigheterna. Enligt min mening
visar Ann att det är mer komplicerat än så. När hon designar sin undervisning
har hon en kursplan med kunskapskrav att förhålla sig till. Det är inte
självklart att nya möjligheter till lärande är bättre än de gamla. Varje metod
217 Den skrivna texten som ett stöd för tänkande och reflektion diskuteras t.ex. i: Dysthe m.fl., Skriva för att
lära, 8 och av Wilhelmsson i ”Klipp ut, klistra in eller den nödvändiga reflektionen”, 22–24.
218 Patrik Hernwall, ”Att ta i anspråk det okända - mot en flexibel digital grammatik”, 143–144.
81