FULLTEXT02

diskuterar förundrat Joakims text i kommentarsfältet. De försöker lista ut
varifrån Joakim kan ha fått idén till berättelsen. En av dem påpekar att
Joakim har tagit namnet Jason Bourne från en känd actionhjälte i en film,
den andra att intrigen är lik den i filmen Star Wars. Tyvärr publicerade
Joakim resten av sina texter sent, den 18 november. Då skulle arbetet redan
ha varit avslutat, så möjligheten att fortsätta kommentera fanns inte. I
Joakims sista inlägg framstår Jason Bourne verkligen som en krigets vinnare:
Innan kriget var jag en fattig man. Kriget gjorde mig rik, inte på pengar men på allt
annat. Jag har sett en värld som är så mycket mer än Londons förorenade gator,
Och jag har gjort mitt avtryck på den. Dessutom har jag haft galet roligt. Jag gick ut
i kriget som en man som inte hade något att förlora. Under krigets gång insåg att
jag hade så mycket att vinna. Mördandet blev som en sport jag spelade tillsammans
med vänner. Det brödraskapet jag kände för de män jag stred med går inte att förklara.
Jag skulle dö för varenda en och jag vet att de skulle göra det samma för mig.
Sorgen jag kände när de gjorde det gjorde mig mänsklig. Jag är inte längre den
hjärtlösa mördarmaskin jag en gång var, jag är så mycket mer, jag är en människa.
Joakims text är typisk på så vis att hans soldatkaraktär förändras av kriget.
Men i de flesta berättelserna är utvecklingen den motsatta. Kriget bryter ner
individen. Jason blir tvärtom en bättre människa. Joakim låter Jason bli
behandlad som en hjälte i Calais, eftersom han dödar så många tyskar. Den
positiva uppmärksamheten förändrar honom och hans väg mot att bli en ny
människa tar sin början. Berättelsen är också speciell eftersom den skildrar
en allierad soldat som en ”mördarmaskin”. Andra grymma eller våldsälskande
människor på bloggen är tyskar och nazistsympatisörer.
Joakim bidrar med gedigen kunskap om ett historiskt förlopp och han
skapar möjlighet för en diskussion om att samma handlingar kan föda såväl
skurkar som hjältar i historien. Till sist är Joakims berättelse typisk för de
säkrare eleverna som många gånger anger spelfilm eller TV-serier som källa.
Detta speglas också i textens visuella beskrivningar av historiska händelser.
Ida som Heinrich Schneider
Ida låg på en god kunskapsnivå i ämnet. Hon var genomgående mycket positiv
till uppgiften. Det enda som bekymrade henne var att klasskamraterna
kunde läsa hennes texter. Hon oroade sig över att hon höll tillbaka en del,
vilket hon möjligen trodde kunde påverka betyget negativt. Men Ida skriver
trots allt en mycket levande historia om den 13 årige Heinrich Schneider.
Han bor utanför Berlin i en mycket fattig familj. När vi möter honom för
första gången är han på väg att börja i Hitlerjugend.
Jag vet inte om jag vill gå utbildningen, men pappa säger att det är det enda sättet
att få ett jobb senare i livet så jag har nog inte riktigt ett val. Det som pappa säger
stämmer alltid.
70