FULLTEXT02

Santelius såg effekter som han tillskrev bloggen. Den mest uppenbara var
en ökad interaktion mellan eleverna i lärandet. Några skrev exempelvis in
varandras historiska personer i sina texter. En annan effekt var, att många
elever upplevde det som mycket positivt att bli sedda som kunskapsproducenter
av sina klasskamrater. Det sociala rum som en lärprocess utgör, i och
med elevernas samarbete, blev större tack vare bloggen. Fler läste och tog del
av varandras arbete än vanligt och detta påverkade i sin tur vissa elevers
självbild. Genom djupintervjuer av elever visar Santelius att flera fick en ny
syn på sin egen förmåga och att de upptäckte att självbilden kunde förändras.
148 Några elever upplevde också svårigheter med arbetssättet. De elever
som saknande tillräcklig kunskap om hur man skriver en berättelse fick problem.
Det blev också svårt för dessa elever att bearbeta och infoga fakta i sina
berättelser på ett relevant sätt. 149
Santelius menar sammanfattningsvis, att berättelsen är ett redskap för
eleven att bearbeta den konkreta upplevelsen av de sammanhang som presenteras.
Berättelsens form och intrig håller ihop delarna och förklarar hur
de relaterar till varandra.
Santelius arbete inspirerade mig som lärare, att låta två klasser i år 8 göra
en liknande uppgift om franska revolutionen år 2011. Jag redogjorde för
arbetet i en rapport inom ramen för ett lokalt pedagogiskt utvecklingsprojekt,
kallat Ikt och sen då. 150 Elevutvärderingen som gjordes i samband med
projektet följde Santelius upplägg och resultaten var också väldigt samstämmiga
med hans. Utvärderingen visade att eleverna ansåg att de lärde sig
bättre och att de mindes de historiska händelserna mycket bättre tack vare
bloggen. 151 De uppskattade också att få läsa kamraternas texter och själva bli
lästa.
Jag menade också att elevernas inlevelse med de fiktiva historiska personerna
påverkade deras språkkänsla och att eleverna anpassade sina texter
både till tiden och till dagboksgenren. Men det fanns också svårigheter. En
var att eleverna hade för lite kunskaper. De ansåg inte att de behärskade det
historiska innehållet i tillräcklig omfattning. En konsekvens av det blev att
samma historiska händelser återkom i flera berättelser. Det upplevde eleverna
negativt, eftersom det blev tråkigt att läsa.
Inom ramen för samma lokala pedagogiska utvecklingsprojekt genomförde
ämnesläraren Anna Lotta Elg ytterligare en variant på uppgiften i en
148 Santelius, ”Northeimdagböckerna - utan historier ingen historia”, 13.
149 Ibid., 11.
150 Cecilia Johansson, ”Franska revolutionen - digital storytelling”, på webbplatsen Ikt och sen då arkiv,
(Sollentuna: [Elektronisk resurs] http://iktochsenda.wordpress.com/tag/storytelling/, [20 Januari 2014]).
151 Anna Lotta Elg & Cecilia Johansson, Ikt och sen då, Slutrapport (Sollentuna kommun: Barn och
ungdomsnämnden, 2012 [Elektronisk resurs]
http://www.sollentuna.se/Documents/barn_utbildning/Utvecklingsarbeten/Lokala%20ut%20projet%20201
1%2012/Hel%20iktochsend%C3%A5%2010-11%2011-12%20Slutrapp.pdf. [2014-03-07]): 8.
30