FULLTEXT02

knytas till det faktum att eleverna producerar egna historiska berättelser.
Andra begrepp som utveckling och tillbakagång, som syftar till att öka elevernas
förståelse för att historia inte är samma sak som en evig framgångssaga,
speglas också i elevtexterna. Ett exempel är Ahmed Ahmeds berättelse
om Afghanistan som presenterades ovan i kapitel 4. Förmågan att förhålla
sig till historieämnets etiska dimension och exempelvis värdera människors
handlingar är ytterligare en förmåga som förekommer i elevtexterna och
därmed uppmärksammas i undersökningen. 224
Orienterandets kompetens, den sista delkompetensen, omfattar förmågan
att koppla historien till sig själv och omvandla den till någon form av handling
i nuet och en insikt om att framtiden påverkas av människors agerande.
I undersökningen studeras hur eleverna använder historia i sina texter och
hur de planerar att använda de historiska kunskaperna i sina egna liv.
Erfarandets kompetens
Erfarandets kompetens omfattar alltså historiens innehåll, en tidsuppfattning
och hur vi uppfattar det förflutna. Kompetensen kvalificeras genom att
individen utvecklar en blick för historien och en förmåga att se historiska
händelser ur olika perspektiv och uppfatta det förflutnas närvaro i nuet. 225
Den historiska blicken kräver både att eleven har kunskap om historia och
att de har en insikt om att historien förmedlas via historiska berättelser. 226 I
kursplanen uttrycks erfarandets kompetens genom det centrala innehåll
som undervisningen i historia ska behandla. Detta innehåll ger eleverna tillgång
till en gemensam referensram som de kan förhålla sig till och resonera
om.
Det centrala innehållet är indelat i en innehållsdel och en del som behandlar
historiska begrepp och hur historia används. Utgångspunkten för
erfarandets kompetens är faktainnehållet, som för mellankrigstiden och
Andra Världskriget avhandlas i 4 punkter under rubriken Imperialism och
världskrig, cirka 1800 – 1950.
Den europeiska dominansen, imperialism och kolonialism.
Nationalism och olika former av demokrati och diktatur i Europa och i
andra delar av världen.
De båda världskrigen, deras orsaker och följder. Förtryck folkfördrivningar
och folkmord. Förintelsen och Gulag.
Historiska berättelser från skilda delar av världen med skildringar av
människors upplevelser av förtryck, till exempel i form av kolonialism, rasism
eller totalitär diktatur och motstånd mot detta.
224 Seixas, m.fl., The Big Six, 168 ff.
225 Rüsen, ”Historical Consciousness: Narrative structure, Moral Function, and Ontogenetic Development”,
69; Johansson, Historieundervisning och interkulturell kompetens, 102.
226 Ibid., 102.
84