FULLTEXT02

Kommentarerna sorterades i sex grupper, varav en uppmuntrade författaren.
De övriga fem omfattade olika typer av kommunikation med de historiska
personerna. Eleverna bekräftade varandras upplevelser och kopplade
dem till den egna personens upplevelser, de ställde frågor och ifrågasatte
också personers val och handlingar. Flera kommentarer innehöll fakta och
resonemang kring historiska skeenden.
Förhoppningar om ett kollaborativt lärande kopplas ofta till sociala medier.
Elever kan t.ex. skriva en text tillsammans i Google dokument eller
Wikimedia. Ett sådant arbetssätt lyfter dock inte fram individens bidrag
utan det är helheten som bedöms. Klassbloggen är kollaborativ i den meningen
att elevernas gemensamma berättelse är större än delarna, men varje
individ ges också utrymme till ett eget meningsskapande. Alla elever hade ett
individuellt användarnamn och en behörighet som innebar att de inte kunde
skriva i varandras texter. Men de kunde kommentera, läsa och inspireras av
varandras arbete. Därmed ingick de i en process där de ”ägde” bloggen tillsammans,
samtidigt som de deltog på egna villkor.
Genom att förhålla sig till varandras texter drogs ungdomarna in i något
som kan liknas vid det Gee och Hayes kallar Affinity space, ungefär en plats
där människor interagerar med varandra, eftersom de finner det meningsfullt.
284 Uppmuntrande och empatiska kommentarer, i kombination med att
eleverna fritt fick skapa sina historiska personer efter eget intresse, gjorde att
nätverk mellan eleverna uppstod i det virtuella rummet.
Undersökningen har visat att de handlingsmöjligheter som bloggen ger
interagerar med elevernas meningsskapande. Eleverna ställdes inte bara
inför en färdig litteracitet som de hade att hantera, utan med hjälp av de
olika skriftpraktikerna, som jag presenterade som ”nya” för undervisningen i
historia, formade eleverna också något för skolan nytt, som jag, som redan
nämnts, väljer att kalla ett kollaborativt författarskap. Den nya litteracitetens
komplexitet synliggjordes i hur eleverna utformade sina texter och hur
de tog ansvar både för den egna och för andras presentationer på bloggen.
Kollaborativt författarskap och historiemedvetande
Kursplanen i historia utgår från att alla har ett historiemedvetande som utvecklas
genom skolans undervisning. För att beskriva och undersöka hur ett
kollaborativt författarskap förhåller sig till elevernas kunskapsproduktion,
användes därför en historiedidaktisk tolkningsram. Den utgick från Rüsens
teori om historiemedvetande. En narrativ kompetens kan delas in i tre underordnade
kategorier, erfarandets kompetens, tolkandets kompetens och
orienterandets kompetens, som kan kvalificeras till ett utvecklat historiemedvetande.
I studien analyserades elevtexternas innehåll utifrån de tre
kompetenserna.
284 Gee & Hayes, Language and Learning in the Digital Age, 69.
116