FULLTEXT02

Edwin väljer en person som gör det lätt att resonera kring Tysklands agerande
under kriget. Han tar varje tillfälle. Tidningen på bordet är statskontrollerad.
Utanför gömstället i östra Tyskland skramlar godstågen förbi, på
väg mot ett koncentrationsläger och så vidare. Edwin prioriterar kunskapskraven
tydligare än de andra. Det är särskilt påfallande hur medvetet han
använder berättelsens och dagbokens möjlighet att röra sig i tiden. Kort sagt
är Isak Schlafs förståelse av det förflutna inflätat i hans föreställning om
nutiden, vilket ger honom perspektiv på framtiden och får honom att handla
därefter, som det uttrycks i kursplanen för historieämnet. 211
Exemplen ovan visar hur väl eleverna behärskar realistisk fiktion, trots att
de inte har skrivit i genren tidigare, åtminstone inte i skolan. De fem eleverna
hade inga problem att skilja på fiktion och fakta och de integrerade
olika delar till en koherent och kronologisk berättelse som höll ihop i kedjor
av orsak och verkan. Exemplen visar också att eleverna skapade historisk
kunskap som de inte hade kommit åt utan fiktionen. Kunskapsområden lyftes
fram som handlar om hur de ”små” ofta förbisedda aktörerna upplevde
kriget. Det är också tydligt att de fick användning av andra typer av information
som de hade med sig till skolan och undervisningen. Spelfilm och skönlitteratur
i samma genre användes för att öka berättelsernas autencitet. Eleverna
producerade kunskap om historia utifrån de förutsättningar som de i
stort sett själva har valt, precis som vilken författare eller filmproducent som
helst. Till sist visar beskrivningen av elevtexterna hur effektiv den skrivna
berättelsen är för att ordna och presentera ett innehåll.
Intervju med läraren
Läraren går i undersökningen under namnet Ann. Hon är en erfaren SOlärare
som har undervisat på skolan i över 10 år. De här klasserna hade hon,
som redan nämnts, haft sedan de gick i 6:an. Hon kände dem alltså mycket
väl. Jag började med att fråga henne om hon brukade använda datorn i undervisningen
i vanliga fall. Hon förklarade att hon och eleverna ofta använde
datorn som verktyg. De skulle inte klara sig utan den. Klasserna hade t.ex.
använt digitala läromedel under hela år 7 och de sökte ofta information med
datorerna. Problem såg Ann mest med att skolans nätverk inte alltid fungerade
som det skulle.
Det var dock första gången som Ann använde en blogg i undervisningen.
Hon fann det roligt att testa arbetssättet och hennes förväntningar kretsade
kring möjligheten att eleverna kunde träffas på en ny arena och diskutera
ämnet. I stort sett tyckte hon att det hade fungerat bra. Men en förutsättning
var att hon hade fått så pass mycket hjälp med att lära sig hur tekniken fungerade
och med att bygga bloggarnas struktur. Om hon inte hade fått hjälp
hade hon varit tvungen att pröva sig fram och det hade tagit mycket längre
211 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 172.
74