FULLTEXT02

lev ett läromedel bland andra som eleverna kunde använda för sitt meningsskapande.
Den här studien har beskrivit ett möte mellan ett nytt medium och skolans
formella undervisningssituation ur ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Ett viktigt
resultat är att mediet både synliggör en lärprocess och påverkar hur undervisning
och lärande kan utformas. Den traditionella skriftgemenskapen
för skolämnet historia, som Coffin och Virta beskriver, kan vidgas till att
omfatta fler skriftpraktiker som i sin tur kan skapa engagemang och öka
förståelsen för ämnet. 295 Dessutom generas en annan kunskap än den som
presenteras i läroboken. Där är berättelsen som form sedan länge utbytt mot
korta redogörelser av tematiskt disponerade fakta och händelser. 296 I det
sammanhanget är det intressant att den ”gamla” historiska berättelsen kan
återuppstå som en del av historieundervisningen tack vare ett nytt medium.
Det kan förhoppningsvis inspirera till fortsatt forskning om narrationens och
den historiska empatins betydelse för att utveckla historiemedvetandet med
hjälp av nya medier.
Reflektion om metod och material
I den här lic-avhandlingen beskrivs och analyseras ett, för skolan, nytt arbetssätt.
Det hör ännu inte till vanligheterna att sociala medier används som
plattform för att låta högstadieelever producera och visa kunskaper i historia.
I stort sett saknas också forskning på området. Men att datorer sprids i
skolan med hög hastighet och stora förväntningar knyts till sociala mediers
framtida inflytande på undervisningen kan ändå motivera en studie som
denna. 297
En fråga som uppstod inför denna studie var hur materialinsamlingen
skulle gå till. I vanliga fall skickar kanske forskaren ut en förfrågan till ett
antal skolor om någon kan tänka sig delta i en studie. I det här fallet skulle
det inte ha fungerat, eftersom det jag ville studera inte görs på tillräckligt
många skolor. Ett annat alternativ hade var att studera färdiga elevbloggar
som redan finns publicerade på internet, men då hade forskningsetiska problem
uppstått kring elevernas möjlighet att samtycka till projektet. Jag skulle
också helt ha förlorat kontrollen över hur förutsättningarna för arbetet hade
sett ut. I det läget bestämde jag mig för den intervenerande ansatsen.
Att be en lärare frångå sin planerade undervisning och istället arbeta på
ett helt nytt sätt är att be om ett stort förtroende. Av det skälet kontaktade
295 Coffin, Historical Discourse; Virta, ”Historical Literacy: Thinking, Reading and Understanding history”,
15–17.
296 Staffan Selander & Dagrun Skjelbred, Pedagogiske tekster for kommunikasjon og læring (Oslo:
Universitetsforlaget, 2004), 12.
297 Neil Selwyn, ”Web 2.0 Applications as Altenative Environments for Informal Learning - a Critical Review.
Paper for OECD-KERIS expert meeting - Session 6 - Alternative learning environments in practice: using ICT
to change impact and outcomes”, 1–2, [Elektronisk resurs] https://www1.oecd.org/edu/ceri/39458556.pdf.
[2013-08-20]).
122