FULLTEXT02

senaste, d.v.s. det från krigsslutet, först. Bloggens meningspotential som
web-log har möjliggjort en ny typ av disposition av berättelserna som stödjer
en fragmentarisk läsning. Men bloggen gör också skolskribenten till författare,
eftersom texterna publiceras. När sedan flera författare fick samsas om
en plattform uppstod nya handlingsmöjligheter eller affordances. Det blev
lätt att förlora en läsare, som kunde klicka sig vidare bland olika historiska
personers öden och äventyr, men samtidigt kunde eleverna snabbt skaffa sig
en överblick om vad kamraterna skrev på bloggen. De kunde också läsa texterna
flera gånger, var och när de ville.
Eleverna fick alltså möjlighet att delta i en aktiv och social lärprocess. De
kunde lära sig av varandra och av lärarens kommentarer. Men det förutsatte
självfallet att eleverna verkligen läste och tog del av kamraternas texter.
Analysen av texter och kommentarer visar att eleverna tycktes ha en ganska
god uppfattning om vad som skrevs på bloggen. En orsak till det kan, återigen,
vara de öppna berättelserna. Eleverna tog chansen att skriva texter med
olika innehåll. Inom den historiska skollitteraciteten skriver elever vanligen
utredande texter med ett liknande innehåll till läraren. Sådana texter skulle
givetvis ha blivit mer enahanda att läsa om de publicerades på bloggen. Detta
har också upplevts som ett problem i de elevutvärderingar om klassbloggar
som jag har genomfört tidigare. 282 Den gruppindelning som läraren och jag
gemensamt kom fram till behövdes, för att fördelningen av kommentarer
skulle bli jämn mellan olika elever, efterlevdes dock inte alltid. Eleverna
kommenterade visserligen varandra i huvudsak inom gruppen, men flera
både läste och skrev kommentarer till andras texter.
Kommentarerna är ett bra exempel på vad som, enligt Gee och Hayes, ingår
i en uppgraderad litteracitet. 283 Muntlig återkoppling mellan elever har
ersatts med skriftlig. Men i det här fallet är det nog snarare så, att en helt ny
skrivpraktik har uppstått och fyllt ett tomrum. Uppmuntrande kommentarer
och feedback mellan elever har givetvis alltid förekommit i skolan. Men just
skriftliga elevarbeten har inte kommenterats i någon större omfattning eleverna
emellan, eftersom de inte har haft tillgång till dem.
Eleverna skrev sammanlagt ca 80 kommentarer per blogg, vilket var klart
färre än vad de instruerades att skriva. Det var också bara knappt hälften av
eleverna som instämde i påståendena: ”Att få kommentarer påverkade mitt
lärande positivt” och ”Att få kommentarer på mina texter motiverade mig att
skriva mer”. 11 elever uppgav också att de inte fick några kommentarer.
Några elever publicerade sina texter så sent att det inte fanns tid för kamraterna
att skriva kommentarer till dem. Eleverna upplevde kommenterandet
som svårt, men undersökningen visar ändå att det finns motiverande och
didaktiska fördelar med den här typen av skrivna samtal.
282 Elg & Johansson, Ikt och sen då. 2012
283 Gee & Hayes, Language and Learning in the Digital Age, 69.
115