FULLTEXT02

nernas, kretsar kring familjen, hemmet och kamraterna. Men när personerna
sedan hamnar i kriget kan författarna använda fler källor. Krigsskildringarna
är också väl berättade hos flera. Som läsare anar man inspiration
från filmmediet. Slaget vid Iwo Jima beskrivs både ur japansk och amerikansk
synvinkel. 237 Det är också tydligt i Trevor Cassidys och Jason Bournes
berättelser beskrivna i kapitel 4. Men eleverna länkade, som redan nämnts,
inte olika filmklipp i sina berättelser, istället valde de att återberätta vad de
sett i text.
Några elever återberättade också situationer ur böcker som de hade läst.
Skaparen av Vroni Meyendorff använder sig av en scen ur Annika Thors En ö
i havet när hon ska återge hur illa lärarna, på den skola Vroni undervisar,
behandlar de judiska barnen. Författarens intrig med det gömda barnet har
kanske inspirerats av Anne Franks dagbok. 238
Som redan nämnts i kapitel 4 är möjligheterna till en självständig layout
av texterna begränsade på bloggarna. Det var alltså svårt för eleverna att
exempelvis uttrycka trovärdighet genom att välja ett ”gammaldags” typsnitt.
Däremot använde de gärna översättningsprogram för att skapa autenticitet
med hjälp av språket både i inlägg och i kommentarer. Denna kommentar
fick t.ex. Nikoshima av sin vän Aikio:
私 達 は 私 達 の 大 義 のために 戦 う 必 要 があります。 強 い 兄 ステイ
Bild 3. Aikio skriver, du måste kämpa för vår sak. Var stark broder.
Sammanfattningsvis använde sig eleverna av sitt kollaborativa författarskap
och som en konsekvens av det utvecklade de erfarandets kompetens.
De upprätthöll en historieämnets litteracitet genom att förhålla sig till en
gemensam referensram tillhandahållen av läroboken. Men eleverna sökte
också aktivt komplettera och utvidga referensramen. Några valde personer
med nationaliteter som inte fanns representerade i läroboken och de valde
underrepresenterade aktörer som kvinnor och barn. De olika bloggtexterna
löste tillsammans upp nationerna som aktörer, genom att de lät flera olika
personer från samma land se centrala händelser ur olika perspektiv. Särskilt
tydligt blev detta för Tyskland, som både läroboksförfattarna och författarna
på bloggen betraktade som krigets huvudaktör.
Berättelsen som skriftpraktik ger utrymme för en personlig upplevelse av
tid och den tillåter eleverna att dekonstruera abstrakta tidsbegrepp och
istället konkret erfara det förflutnas betydelse för nuet genom att skriva in
det i ett personligt öde. Intriger ur andra berättelser kan infogas i texterna.
Information från både film och skönlitteratur avspeglas i historierna, men de
237 Slaget om Iwo Jima beskrivs i bl.a. i den amerikanska filmen Letters from Iwo Jima från år 2006.
238 Se bilaga 6.
91