FULLTEXT02

Historiska berättelsers betydelse för elevers kunskapsutveckling lyfts
också fram i kursplanens syftesdel. ”Kvinnor och män har i alla tider skapat
historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgivning.” 91
Under det centrala undervisningsinnehållet till Imperialism och världskrig
cirka 1800-1950 står det vidare: ”Historiska berättelser från skilda delar av
världen med skildringar av människors upplevelser av förtryck, […] och motstånd
mot detta.” 92 Enligt kommentarerna är syftet att visa att människors
handlingskraft kan göra skillnad. 93
Nyssnämnda periods närhet till vår egen tid ökar också elevernas möjlighet
att reflektera över historisk empati. 94 Historia ska användas för att förstå
hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar. 95
Historisk empati definieras som en kognitiv förmåga i kommentarmaterialet
till läroplanen. Men samtidigt betonas vikten av att eleverna kan göra en
dubbel tankeoperation, det vill säga också kunna ta ställning och förhålla sig
etiskt och moraliskt till historien utifrån vår tids värderingar, exempelvis om
alla människors lika värde och den värdegrund som gäller i svensk skola. 96
Alltså bejakas ett existentiellt och moraliskt historiebruk som en del av analysen.
Till sist omfattar den nya kursplanen, precis som den gamla, kunskapskrav
för de olika betygsstegen som ska ligga till grund för lärarens bedömning
av eleven. Den genomgående formuleringen är att eleven visar sina
kunskaper genom att föra underbyggda resonemang kring det centrala innehållet.
För det lägsta godkända betyget E räcker det med enkla och till viss
del underbyggda resonemang, men för det högsta betyget, A, ska resonemangen
vara välutvecklade och väl underbyggda.
Den norske historiedidaktikern Erik Lund beskriver, som redan nämnts,
skillnaderna mellan den anglosaxiska och tyska synen på historiemedvetande
på ett sätt som påminner om de beskrivna skillnaderna mellan Lpo-
94 och Lgr-11. Medan Lpo-94 fokuserar på att eleverna ska lära sig ett främmande
språk genom att förvärva ett historiemedvetande, tillåter Lgr-11 också
att de använder sitt ”modersmål” d.v.s. ett befintligt historiemedvetande. 97
På så vis uttrycker Lgr11 en medvetenhet om behovet av att överbrygga skillnaderna
mellan elevens livsvärld och skolämnet historia.
91 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 172.
92 Ibid., 176.
93 Kommentarmaterial till kursplanen i historia, 31.
94 Ibid., 31.
95 Ibid., 34.
96 Kommentarmaterial till kursplanen i historia, 34; Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011, 172.
97 Lund, ” Historiebevissthetsbegrepet i engelsk historiedidaktikk: teoriutvikling og didaktisk konkretisering i
en ny læreplan”, 97–98.
21