Västerbottens museum

GÖRAN ROSANDER
Den skandiska typen är känd i några exemplar från Mellanoch
Nordskandinavien samt Finland. Den anses ha uppkommit ur
den södra typen och har funnits från yngre stenåldern fram till
omkring Kr. f. Skidan kännetecknas generellt av tvärt avskuren
bakände, lister utefter undersidans ytterkanter för att förhindra
slirning på skarsnö samt av ett upphöjt, indraget fotställ med sidolister
som på den södra typen. Genom fotstället går ett hål för
fotremmen.
De fynd, som räknas hit, är följande. I Hoting, Tåsjö sn i
Ångermanland, påträffades 1921 en fragmentarisk skida med plan
över- och undersida. Fotstället är indraget och genombrutet av
ett horisontellt hål för tåremmen. Med stor säkerhet har det också
haft sidolister i likhet med den södra typen. Åldern uppskattas
till 4500 år — den högsta bland våra myrfynd. Från Ärnäs i Älvdalens
sn, Dalarna, stammar en skida, 3500 år gammal, med indraget
fotställ, försett med i fotstället utsparade sidolister. Horisontellt
tåremshål finnes. Undersidan har utefter kanterna en
smal list. Samma utseende har ett fynd från Sörviken, Sundsjö sn,
Jämtland (2900 år]. Liknande underkantslister har också Färnässkidan
(från Kr. f.), ehuru fotstället där är av det slag, som påträffas
på den bottniska typen. Sydenskidan (överluleå sn, Norrbotten)
har haft ett något indraget fotställ med sidolister, tåremshål
genom det låga fotstället och listerna samt spetsig fram- och
bakände. Undersidan är plan. Åldern uppskattas till blott 700 år.
En norsk representant för typen kommer från Furnes i Hedmarks
fylke.
Den bottniska typen, av flera forskare ansedd som en fornsamisk
form har påträffats i ett flertal exemplar främst runt Bottniska
viken. Typen dateras till ungefär år 1000 f. Kr. —- 1000
e. Kr. och har sin nutida motsvarighet i den s. k. sydlapska skidan.
Den kännetecknas av lansettform och har alltså spetsig bakände,
vidare är den kort, har konvex undersida samt indraget,
bakåtlutande fotställ med konkav form, genom vilket tåremmen
löper. Skidan är ofta ornerad. Den spetsiga formen, som troligen
hjälpt till att hålla fast det påsatta skinnet, är ett arktiskt drag.
8