Västerbottens museum
Västerbottens museum
Västerbottens museum
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
GÖRAN ROSANDER<br />
Bild 13. Vattenmede från Idre sn, Dalarne. Efter Gösta Berg, Sledges<br />
and Wheeled Vehicles, Sthlm 1935.<br />
Den består av en 3—4 m lång stång, i framänden försedd med<br />
en skottstol av järn. Jägaren ställer ena foten på skredstången<br />
och sparkar sig fram med den andra, varvid han använder en<br />
s. k. väckare, ett spjutliknande redskap, som stav. Kommen i<br />
närheten av bytet, lägger han sig ned på stången och kryper<br />
framåt med bössan skjutklar, dold bakom en liten, vit tygskärm,<br />
placerad längst fram på stången.<br />
Bytet placeras efter jakten på skredstången, varefter denna<br />
dras med ett rep i framänden.<br />
En skredstångens föregångare återfinns i det bräde eller den<br />
skärm, som samojediska jägare brukar föra framför sig.<br />
Skredstången omnämnes ej i Olaus Magnus' Historia om de<br />
nordiska folken (1555), ehuru han där har ett särskilt kapitel om<br />
säljakt, men finns belagd t. ex. i en fiskelängd för Ostvik i dåvarande<br />
Skellefteå socken 1566.<br />
Skuvmeden<br />
Skuv- eller vattenmeden är ett redskap, som förekommit i<br />
Nordskandinavien, Finland, Ryssland och Estland. Det användes<br />
att släpa vattenämbar på och består av en grov mede med en<br />
uppåtstående valk på översidan, mot vilken vattensåns kant vilar<br />
(bild 13).<br />
Tillverkning<br />
SKIDSLÖJD.<br />
Åtskilliga träslag har kommit till användning som skidvirke i<br />
vårt land. Söderut tog man gärna till asp. Brättningen gjordes där<br />
genom täljning, eljest basade man skidan.<br />
20