Västerbottens museum

MAKTSTULEN HÄST OCH MODSTULEN KO
9013). Särskilt julbrödet hade en "förunderlig kraft" och man
sparade av detta för att tillgripa vid modstulenhet. Kristna inslag
i folktron visar sig i bruket av kors och almanacksblad (vilka
innehöll de gamla helgonnamnen) ovanför bås och ladugårdsdörrar.
Kraftbalansen i ladugården var mycket känslig. "Då man gav
kreaturen medicin, fick man noga se till, att alla i besättningen
fingo sin andel. Hoppade man över ett djur, och detta således
var oskyddat, strömmade dess livskraft lätt över till de andra. Det
tynade då av och kunde till och med dö" (Artur Olofsson i Västerbotten
1935, s. 114).
Bot.
Faran för maktstjälning var ibland akut och krävde snabba
motåtgärder. När kor eller hästar berömdes kunde man förhindra
modstjälning genom att "fultänka" eller "fulsäja" — det har redan
framgått av uppteckningar från Värmland och Dalsland (s.
46). Exemplen skulle kunna mångfaldigas. Man kunde förta verkan
också genom att inte svara på berömmet. "Om man varken
svarade ja eller nej angående kräken så förtog man onda människor
makten att utföra något med dem." (Häls. ULMA 2284).
Man kunde också slå den trollkunnige, så att han började blöda
(se s. 39). Denna tro att makten, förmågan att trolla bryts i
samma ögonblick, som blodet kommer till synes, kan beläggas
från många håll (i uppteckningar om modstulenhet från Häls.,
Vrml., Dalsl., jämför s. 43). Modstjälningen sätts ofta, som vi
sett, i samband med en symbolisk stöld ("lika verkar lika") av
hår, naglar, några blodsdroppar, en tugga ur munnen eller en hötapp.
Denna förfelar emellertid sin verkan om man upptäcker
den, just då den utföres. Från Sorsele berättas om en gumma,
som stal hö och kohår för att "spå" kor. Hon blev upptäckt
och hennes makt bröts därmed (ULMA 16978).
Det är också i enlighet med folkmedicinens logik att man
kunde göra en "motstöld" eller ge in något som var "stulet
51