VÃ¤sterbottens museum

More documents

Recommendations

Info

GÖRAN ROSANDER Bild 6. Ångermanländska s. k. bredannare. Från Skidmuseets filmning i Tåsjö 1928. Den äldsta säkra bild framställningen på nordisk botten av en skidlöpare finns på en runsten i Böksta, Uppland, daterad till omkring 1050. Förmenta avbildningar av skidlöpare på nordnorska hällristningar har avvisats av den främste kännaren på området. På rysk botten, vid Vita havet, finns synbarligen säkra hällristningar av skidlöpare. Ordet skida är av germanskt ursprung och hette t. ex. i fornhögtyskan scîdt, i fornsvenska skidh. Ordet betyder långt, kluvet trästycke. Att redskapet intagit en viktig plats i medvetandet framgår av att skidgudinnan Skade förekommer i norska skaldekväden från 800-talet. Guden Ull attribueras med skidor tidigast på 1200- talet. 10
UR SKIDANS OCH SNÖSKONS HISTORIA Rild 7. S. k. tagelannare från Härjedalen. SS 207. I allmogekulturen har skidan givetvis spelat en stor roll, särskilt norrut i landet. Det tycks emellertid som om skidåkningen inte varit allmän hos allmogen utan förblivit en okänd konst för många, som inte var beroende av jakt. Särskilt kvinnorna skall inte ha nyttjat skidan. Innan de fabriksgjorda skidorna kom i bruk, fanns en rad skilda bygdetyper, ehuru flera olika modeller kunde förekomma i samma trakt. Följande speciella typer kan nämnas. I undanskymda skogstrakter i Göta- och Svealand levde den södra skidtypen. Vid en inventering, som företogs omkring 1930, påträffades den på Linderödsåsen i Skåne, väster om Vätterns södra del, i trakten av Skänninge-Motala, i Närke, på flera håll i Dalsland, på Värmlandsnäs samt i delar av nordvästra Värmland. Säkert fanns den också på en del andra håll. Typen har uppenbarligen levat kvar därför att man endast behövt använda skidorna vid snörika vintrar och inte haft något intresse av att skaffa sig bättre modeller. I hela Sydsverige tycks inga andra typer av skidor ha förekommit. I delar av Svealand fanns långa breda, om den södra typen påminnande skidor, ehuru fotställets sidolister saknades. I landskapen runt Mälaren förekom praktiskt taget inga skidor. Mellansveriges finnbygder uppvisar en "skogsfinsk" typ, kännetecknad av profilerad fram- och bakände, där särskilt framänden med sin karnisform är karakteristisk. Den förhistoriska centralnordiska typen har, som ovan nämnts, levt kvar in i detta sekel. 11
Page 1: Hdb^ si r t n yi n r t ü T r H-ixd
Page 5 and 6: VÄSTERBOTTEN VÄSTERBOTTENS LÄNS
Page 7: INNEHÅLL Göran Rosander, Ur skida
Page 10 and 11: GÖRAN ROSANDER Bild 1. Interiör a
Page 12 and 13: GÖRAN ROSANDER Bild 4. Kvinna med
Page 14 and 15: GÖRAN ROSANDER a. b. c. Rild 5. De
Page 16 and 17: GÖRAN ROSANDER Den skandiska typen
Page 20 and 21: GÖRAN ROSANDER Bild 8. Samiska ski
Page 22 and 23: GÖRAN ROSANDER I i »fl i 1 Bild 9
Page 24 and 25: GÖRAN ROSANDER utgående lister l
Page 26 and 27: GÖRAN ROSANDER - Bild 11. Kässja,
Page 28 and 29: GÖRAN ROSANDER Bild 13. Vattenmede
Page 30 and 31: GÖRAN ROSANDER Bild 15. Ornerade s
Page 32 and 33: GÖRAN ROSANDER Ajaur, Västerbotte
Page 34 and 35: GÖRAN ROSANDER Stundom finns på m
Page 36 and 37: GÖRAN ROSANDER Bild 19. Skidstavar
Page 38 and 39: GÖRAN ROSANDER ne har tå-"remmen"
Page 40 and 41: GÖRAN ROSANDER Mera om skidans his
Page 42 and 43: PER-UNO ÅGREN tog en brand från l
Page 44 and 45: PER-UNO ÅGREN 36
Page 46 and 47: PER-UNO ÅGREN Med särskild beteck
Page 48 and 49: PER-UNO ÅGREN de förekommas genom
Page 50 and 51: PER-UNO ÅGREN Det fanns allt de so
Page 52 and 53: PER-UNO ÅGREN uppteckningarna, hä
Page 54 and 55: PER-UNO ÅGREN I tio uppteckningar
Page 56 and 57: PER-UNO ÅGREN Den psykologiska bak
Page 58 and 59: PER-UNO ÅGREN skulle iakttagas, vi
Page 60 and 61: PER-UNO ÅGREN och hemburet". Detta
Page 62 and 63: PER-UNO ÅGREN För motstulna kreat
Page 64 and 65: PER-UNO ÅGREN Äldre svenskt mater
Page 66 and 67: PER-UNO ÅGREN len". Han förefalle
Page 68 and 69:
PER-UNO ÅGREN Sjukdomen började a
Page 70 and 71:
PER-UNO ÅGREN i ett intressant äl
Page 72 and 73:
PER-UNO ÅGREN väsen är f. ö. in
Page 74 and 75:
PER-UNO ÅGREN ker. De rekommendera
Page 76 and 77:
PER-UNO ÅGREN 4 ) Å. Campbell har
Page 78:
TECKNINGAR AV ULRIK SAMUELSSON 27.1
Page 81 and 82:
KUSTLANDSKAP 15.4—24.4 En utstäl
Page 83 and 84:
GRAFIK AV BENGT LANDIN 11.5—20.5
Page 85 and 86:
VÅRSALONG 20.5—1.9 Länets konst
Page 87 and 88:
SAMEBARN Samtidigt med dessa två u
Page 89 and 90:
KJELL LUNDHOLM STENÅLDERSBOPLATSER
Page 91 and 92:
STENÅLDERSBOPLATSERNA VID UMEÄLVE
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
c • t, ^ : « u K o ö c¡ •fa
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Page 101 and 102:
Page 103 and 104:
ETT DRÄP I AGNÄS 1686 skall iag s
Page 105 and 106:
ETT DRÅP I AGNÄS 168G möter Mats
Page 107 and 108:
ETT DRÄP I AGNÄS 1686 Brenwijn p
Page 109 and 110:
ETT DRÄP I AGNÄS 1686 Påhl Påhl
Page 111 and 112:
Du ska ta ämnet när du ser det oc
Page 115 and 116:
Timringsverktyg, fr. v. lodbräda,
Page 119:
STAV- och SKIFTESVERK I mellersta o
Page 122:
G A T A R Ett speciellt problem erb
Page 125 and 126:
Foto: Nordiska Museet. Förrådshus
Page 128 and 129:
Ovan en s. k. lappbod från Tärna.
Page 130 and 131:
1IÄNT 1963 I statsverksproposition
Page 132 and 133:
HÄNT 19G3 Umeå domsaga med Väste
Page 134 and 135:
1IÄNT 1963 10 Svenska mästerskaap
Page 136 and 137:
HÄNT 19G3 Länsstyrelsen uttalar s
Page 138 and 139:
1IÄNT 1963 Första massatransporte
Page 140 and 141:
1IÄNT 1963 21- På sin norrlandstu
Page 142 and 143:
HÄNT 1963 April Höllforsens gamla
Page 144 and 145:
1IÄNT 1963 Professor Ragnar Muller
Page 146 and 147:
1IÄNT 1963 2 Skellefteås definiti
Page 148 and 149:
1IÄNT 1963 och högskolor. Bl. a.
Page 150 and 151:
1IÄNT 1963 6 Södra Lapplands fors
Page 152 and 153:
1IÄNT 1963 30 Till biträdande hä
Page 154 and 155:
1IÄNT 1963 9 Karl-Uno Olofsson, Um
Page 156 and 157:
1IÄNT 1963 4 Umeå skytteförening
Page 158 and 159:
1IÄNT 1963 September Premiären i
Page 160 and 161:
1IÄNT 1963 13 Regeringen förordna
Page 162 and 163:
1IÄNT 1963 Turbinen »Signe» i Ga
Page 164 and 165:
1IÄNT 1963 9 Landstinget beviljar
Page 166 and 167:
1IÄNT 1963 varav dock arbeten för
Page 168 and 169:
1IÄNT 1963 köping konkurrerar med
Page 170 and 171:
1IÄNT 1963 Arbetsplan är klar fö
Page 172 and 173:
1IÄNT 1963 4 Vilhelmina hembygds-
Page 174 and 175:
1IÄNT 1963 Orientererskan Ulla Lin
Page 176 and 177:
FÖRENINGSMEDDELANDEN 1962-1965. Di
Page 178 and 179:
FÖRENINGSMEDDELANDEN STYRELSEBERÄ
Page 180 and 181:
FÖRENINGSMEDDELANDEN Den yttre ver
Page 182 and 183:
FÖRENINGSMEDDELANDEN Vestibulut st
Page 184 and 185:
FÖRENINGSMEDDELANDEN Personal. Ver
Page 186 and 187:
FÖRENINGSMEDDELANDEN Foto 5.690: 1
Page 188 and 189:
FÖRENINGSMEDDELANDEN VÄSTERBOTTEN
Page 190 and 191:
FÖRENINGSMEDDELANDEN Städnings- o
Page 192 and 193:
FÖRENINGSMEDDELANDEN tillfället b
Page 194 and 195:
FÖRENINGSMEDDELANDEN Ledamoten Osc
Page 196 and 197:
FÖRENINGSMEDDELANDEN Framtida plan
Page 198 and 199:
FÖRENINGSMEDDELANDEN JÖRNSBYGDENS
Page 200 and 201:
FÖRENINGSMEDDELANDEN Hembygdsgård
Page 202 and 203:
FÖRENINGSMEDDELANDEN av speciellt
Page 205 and 206:
Firmor och företag som genom annon
Page 207 and 208:
HOLM- SUND GOLV — marknadens mest
Page 209 and 210:
Hilding Carlssons Mek. Verkstad AB
Page 211 and 212:
VÄSTERBOTTEN Stationerna: UMEÅ -
Page 213 and 214:
Skellefteå Lanthushållskola ANDER
Page 215 and 216:
Erkänt god västerbottensprodukt H
Page 217 and 218:
Till fest och Beställ dryckerna fr
Page 219 and 220:
Entreprenad- och skogsmaskiner Tag
Page 221 and 222:
BOWATERS SVENSKA TRÄMASSEFABRIKER
Page 223 and 224:
ROBERTSFORS AKTIEBOLAG ROBERTSFORS
Page 225 and 226:
Nästan alla läser YK! Inte mindre
Page 228:
VÄSTERBOTTENS LÄNS SPARBANK
show all

VÃ¤sterbottens museum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?