Västerbottens museum
Västerbottens museum
Västerbottens museum
- No tags were found...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
MAKTSTULEN HÄST OCH MODSTULEN KO<br />
Woro ett par (naboar) grannar ovänner kunde det hända att den<br />
ena eller kanske båda, under midsommarnatten gingo osynliga för<br />
varandra bort till sin oväns växande säd och famna så mycket som<br />
möjligt, dock utan att upprycka något, detta kallades att ta kraften<br />
av sin oväns säd. Såg den grannen som ägde säden, att den var dålig,<br />
kort eller börjat gulna någon tid efter denna natt, så trodde<br />
han att grannen tagit »fingen» av hans växande gröda, varefter han<br />
året efter tog »fingen» tillbaka. (Högseröd, Sk. 1932. LUF 3563).<br />
Tyska Hansson ledde bagge på grannarnas dynghögar före solens<br />
uppgång. Om någon före solens uppgång ställde sig på dynga förlorade<br />
den sin kraft. Den fick i stället bra gröda. Så trodde en del<br />
gamla. (Våxtorp, Hall. 1939. LUF 6082).<br />
Före höanna (höandtiden) ryckte man en tapp gräs ur andras<br />
vallar för att ta kraften därifrån. Men den som ville akta säj ryckte<br />
en tapp av sitt eget å kasta in det i ladan. (Karlskoga, Vrml. 1924.<br />
LUF 1736).<br />
Denna i förhållande till det tillgängliga materialets omfattning<br />
mycket kortfattade översikt av de folkliga föreställningarna om<br />
modstulenhetens yttringar ger vid handen att det mod, den makt<br />
eller den kraft som berövades det drabbade objektet hade en<br />
mycket reell innebörd. De var sammanfattande beteckningar på<br />
den konkreta nyttan hos de levande varelser människan var beroende<br />
av — modet och makten var dragkraften hos hästen,<br />
mjölkningsförmågan hos kon och ullen hos fåret. Liksom i många<br />
andra folktrosammanhang tänktes denna livskraft ofta lokaliserad<br />
till håret och blodet, vilket ytterligare kommer att belysas i följande<br />
avsnitt.<br />
Sjukdomsorsaken<br />
Föreställningen om modstulenhetens orsaker varierar starkt,<br />
som vi redan sett. Många av uppteckningarna innehåller inga<br />
uppgifter om upphovet till sjukdomen, de innehåller i dessa fall<br />
mestadels uppgifter endast om bot och skydd. I ett hundratal fall<br />
uttalar sig emellertid sagesmännen mer och mindre utförligt även<br />
därom och i detta material kan följande huvudgrupper urskiljas.<br />
45