23.01.2015 Views

Västerbottens museum

Västerbottens museum

Västerbottens museum

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

MAKTSTULEN HÄST OCH MODSTULEN KO<br />

Woro ett par (naboar) grannar ovänner kunde det hända att den<br />

ena eller kanske båda, under midsommarnatten gingo osynliga för<br />

varandra bort till sin oväns växande säd och famna så mycket som<br />

möjligt, dock utan att upprycka något, detta kallades att ta kraften<br />

av sin oväns säd. Såg den grannen som ägde säden, att den var dålig,<br />

kort eller börjat gulna någon tid efter denna natt, så trodde<br />

han att grannen tagit »fingen» av hans växande gröda, varefter han<br />

året efter tog »fingen» tillbaka. (Högseröd, Sk. 1932. LUF 3563).<br />

Tyska Hansson ledde bagge på grannarnas dynghögar före solens<br />

uppgång. Om någon före solens uppgång ställde sig på dynga förlorade<br />

den sin kraft. Den fick i stället bra gröda. Så trodde en del<br />

gamla. (Våxtorp, Hall. 1939. LUF 6082).<br />

Före höanna (höandtiden) ryckte man en tapp gräs ur andras<br />

vallar för att ta kraften därifrån. Men den som ville akta säj ryckte<br />

en tapp av sitt eget å kasta in det i ladan. (Karlskoga, Vrml. 1924.<br />

LUF 1736).<br />

Denna i förhållande till det tillgängliga materialets omfattning<br />

mycket kortfattade översikt av de folkliga föreställningarna om<br />

modstulenhetens yttringar ger vid handen att det mod, den makt<br />

eller den kraft som berövades det drabbade objektet hade en<br />

mycket reell innebörd. De var sammanfattande beteckningar på<br />

den konkreta nyttan hos de levande varelser människan var beroende<br />

av — modet och makten var dragkraften hos hästen,<br />

mjölkningsförmågan hos kon och ullen hos fåret. Liksom i många<br />

andra folktrosammanhang tänktes denna livskraft ofta lokaliserad<br />

till håret och blodet, vilket ytterligare kommer att belysas i följande<br />

avsnitt.<br />

Sjukdomsorsaken<br />

Föreställningen om modstulenhetens orsaker varierar starkt,<br />

som vi redan sett. Många av uppteckningarna innehåller inga<br />

uppgifter om upphovet till sjukdomen, de innehåller i dessa fall<br />

mestadels uppgifter endast om bot och skydd. I ett hundratal fall<br />

uttalar sig emellertid sagesmännen mer och mindre utförligt även<br />

därom och i detta material kan följande huvudgrupper urskiljas.<br />

45

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!