Västerbottens museum

MAKTSTULEN IIÄST OCH MODSTULEN KO
sin bundna form synes ha varit gynnsam dels för utbildningen av
en rad på varandra följande ordbildningar av samma typ dels för
att konservera dem, inte minst gäller detta den allittererande sammanställningen
makt och mod.
De tvåledade sammansättningarna (mod-stulen) låter en på
förhand ana något om uttryckens sakliga bakgrund, föreställningen
om en utifrån påförd sjukdom, vilken även bekräftades av uppteckningsmaterialet.
I detta kunde vi emellertid även göra en
annan iakttagelse — att vad som i uppteckningarna om modstulenhet
anförts som dess kännetecken, orsaker och botemedel, i
annat uppteckningsmaterial, från annat håll, eller rentav inom
samma område angavs med helt andra termer ord av typen trollskjuten,
förgjord, borttrollad, skämd, hugsad m. fl. Ett drag hade
de gemensamt: de är bildningar på verbstammar, vilkas innebörd
anger olika former för påförning av sjukdom. Särskilt uppmärksammad
i den hithörande diskussionen hade ordet modsugen blivit,
belagt i Skåne-Blekinge, vilket sammanställts med den i
Danmark och östra Norge vanliga sjukdomsbenämningen modsot,
en sjukdom liknande modstulenhet. Detta i sin tur aktualiserade
den föreställning om en rad sjukdomar såsom beroende
på en direkt konkret utsugning av övernaturliga väsen, eller
åstadkomma av trollkunnigas sändningar av olika slag, vilken möter
inom ett vitt område och vars konkretion har sin motsvarighet
i ett par av de äldsta beläggen för modstjälning, domboksnotisens
uttryck "dia makt och mod av människan". Domboksbeläggen
bestyrker vidare formlernas viktiga roll i traditionsöverföringen.
I den senare folktraditionen möter emellertid maktstjälningen
som av trollkunnig utförd gärning, oftast medelst en manipulation
av "kraftladdade" substanser: hår, blod, tuggan i munnen, eller
genom avundens eller missunnsamhetens avståndsverken. Modstjälningen
hör vidare där hemma inom husdjursmedicinen, tron
på att modstjälning av människor var möjlig har av uppteckningarna
att döma tidigare försvagats.
Granskningen av äldre skriftliga belägg gav vid handen att
modstulenheten tidigt omtalades i hushållsråd och djurläkeböc-
6
65