Västerbottens museum

Skol- och hemförening bildas i Storuman.
HÄNT 1963
Vid kommunförbundets länsmöte i Vindeln framgår, att Västerbotten
och Norrbotten kommer att bli hårdast drabbade av
skogsbruksrationaliseringen.
26 Lycksele landskommuns fullmäktige avslår med 16 röster mot
11 — två ledamöter avstår — förslaget till sammanläggning av
Lycksele stad och landskommun.
Till kommunalkamrer i Bjurholm efter kommunalkamrer Lars
Östman, som blir sekreterare vid Örebro läns landsting, väljs
kommunalkamrer Holger Lindström, Degerhainn, Öland, bördig
från Granö.
27 Den permanenta TV-sändaren för Lycksele-området öppnas.
28 Vid Västerbottens skogsägareförenings årsmöte i Skellefteå
väljs riksdagsman Jan-Ivan Nilsson, Tvärålund, till ordförande
efter hemmansägare John Lindgren, Bureå, som avsagt sig
efter att ha innehaft uppdraget sedan föreningen bildades 1937.
Den 1951 indragna telestationen i Norra Bäsksjö, Vilhelmina,
börjar fungera igen, nu som automatstation. Teletrafiken i
området underlättas därigenom väsentligt.
29 Till lektor i modersmålet och historia vid folkskolseminariet i
Umeå från 1 januari 1964 utnämns fil. lic. U. S. Samuelsson.
30 Robertsfors nya centralskola invigs av statsrådet Gösta Skoglund.
Studentkåren i Umeå redovisar ett behov av minst 5.000 rumsenheter
fram till 1970.
Biskop Ivar Hylander utser kyrkoherde Karl-Gunnar Grape,
Umeå, till preses vid prästmötet 1965, sedan kontraktsprost
Gottfrid Nordlund, Gällivare, avsagt sig på grund av hälsoskäl.
Norrlandsfonden reserverar 10 miljoner kronor för alt forskningsmässigt
och vetenskapligt underbygga skogsbruksmekaniseringen.
En särskild stiftelse, Stiftelsen Skogsmekanisering,
skall leda verksamheten.
Det stora Stekenjokk-projektet i Vilhelmina startar. Specialarbetare
från Bolidens Gruv AB börjar borra ett 260 m. djupt
schakthål i berget ned till den nivå, där malmkroppen finns.
12
161