Västerbottens museum

PER-UNO ÅGREN
skulle iakttagas, vid besök i främmande ladugårdar och stall, var
även avsedda att skydda mot oavsiktlig maktstjälning. De övriga
skyddsåtgärder som kan beläggas i uppteckningsmaterialet är dels
formler, dels anbringande av i magiska sammanhang såsom kraftladdade
ansedda föremål och ämnen.
I Linderholms samling av svenska signelser och besvärjelser
återges åtminstone en profylaktisk, förebyggande, läsning nedtecknad
i Medelpad 1896 (nr 204]. Den skulle läsas tre gånger
tillsammans med ett trefaldigt upprepat Fader vår.
Gud bevare mitt kräk!
För motstöld, trollskott
bevara'na milda Herre Gud!
Bland skyddande ämnen nämnes stål, kvicksilver, dyvelsträck.
Tron på vitlökens märkliga kraft omvittnas av följande uppteckning.
Johan Andersson, predikant och hemmansägare, hade sina kor
i bete tillsammans med Jannes kor. Mannen kom till Janne och sa:
»Ja vill tala om för dej att vi ha gett våra kor vitlök, och om dina
kor inte ha fått vitlök, så ta de kraften från dina kor. Men om du
ger dina kor vitlök, så ta de ingen skada». Andersson skaffade Janne
vitlök och Janne gav sina kor att äta därutav. (Långared, Vgl.
1924. LUF 7085).
Skyddsmedlen kunde läggas in i tröskeln till ladugården, anbringas
ovanför båsen eller läggas in i huvudlag och bogträn på hästen.
Att selpinnarna skulle göras av rönn som skydd mot maktstjälning
omnämnes från Uppland och Västergötland. Den gamla tron
på eldens skyddande förmåga möter i de redan återgivna uppteckningarna
om hur glödande kol skulle förekomma modstöld
hos människor, men också i tron på att mjölken, i synnerhet råmjölken,
med eld måste skyddas, så att ej korna blev maktstulna
(Hede, Härj. ULMA 1923). Bröddegen, som själv var känslig
under jäsningen och ofta skyddades genom att ett kors skars i
den, ansågs kraftladdad. Om man gav korna en smakbit av det
nybakta brödet skyddades de mot modstulenhet (Uppl. ULMA
50