Västerbottens museum

PER-UNO ÅGREN
För motstulna kreatur. Här skares trenne Smulor af högra framfoten
och tre af wänstra bakfoten och lägges uti tre brödbitar skares
efven kreaturet uti wänstra örat att man får blod som strykes
på dessa brödbitar — då man gifver kreaturet en bit i sänder med
dessa ord, jag beswerar dig att du bibehåller ditt kjött och blod,
mackt och mod skinn och ben för andras under och men. Då man
gör detta strykes ett korss på marken eller uti det hus der kreaturet
står med vänstra foten framför kreaturet ingifves Tolfmans och
Sefwelboms Droppar uti bröd. (Hökhuvud, Uppl. ULMA 303/203).
Ett för de berättande formlerna signifikativt drag är att stölderna
ofta formerats på ett häpnadsväckande sätt. I en äldre formel
räknar en ko t. ex. upp följande brister: "Jag är magstulen,
modstulen, humörstulen, drickesstulen, hårstulen, mjölkstulen,
smörstulen, benstulen och fettstulen" (Linderholm, Svenska signelser
915).
Sammanfattning av nppteckningsmaterialet.
Den bild av modstjälningens mekanism, i metoderna för bot
och skydd, som möter i det genomgångna traditionsmaterialet
visar oss en företeelse och en föreställningsvärld, som även den
med folktroföreteelser blott flyktigt bekante snart igenkänner
såsom förknippade med en lång rad andra uttryck 4 ). Samma företeelse
benämnes i Norrbotten och Västerbotten att ha "kommit
ut för elakt", att ha blivit "spådd" eller "trollskjuten". Från Jämtland
och Ångermanland är utom de båda senare uttrycken även
kända termerna "förgjord", "fördärvad". I Hälsingland tillkommer
"trollad", "bergtagen", "skämd". De flesta av dessa ord är
kända också från Mellansverige. Från västra Sverige har redan
anförts en del synonymer: "borttrollad", "bortstulen". I Skåne
återkommer samma företeelse under benämningen "borttrollad",
"mosuen". Inte heller kan man alltid av uppteckningarna
läsa ut om innebörden i nusvenskans "modstulen" har vunnit insteg
i språkbruket i synnerhet när de är kortfattade och blott avser
bot.
54