Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
teoretiska ramar, och motsatsen mellan fakta och fiktion har släktingar i<br />
andra dikotomier, t ex litteratur – icke-litteratur, sanning – lögn, historia –<br />
myt. Dessa motsatspar är inte identiska med varandra, men de är<br />
besläktade och överlappar ibland varandra.<br />
Diskussionen om gränslinjen mellan fakta och fiktion inom litteraturvetenskapen<br />
har ytterst <strong>för</strong>enklat två huvudinriktningar. Den <strong>för</strong>sta är filosofisk<br />
till sin karaktär, och härrör ur den filosofiska riktning som bland annat<br />
emanerar ur Heideggers radikala teori om tolkningens primat i människans<br />
umgänge med verkligheten, och ur Foucaults och poststrukturalisternas<br />
teori om verkligheten som språkligt konstruerad, skapad eller tolkad,<br />
av våra begreppsvärldar. Teorin bygger på insikten om språkets <strong>för</strong>medlande<br />
roll i vår varseblivning och vår tolkning av verkligheten, och att språket<br />
eller rättare sagt vår begreppsvärld saknar direkt kontakt med det den<br />
representerar – Nietzsches kända ”Über Wahrheit und Lüge im aussermoralischem<br />
Sinn” har här levererat argument <strong>för</strong> att också de vetenskapliga<br />
begreppen i grunden är metaforer, dvs. tolkningar, konstruktioner av verkligheten.<br />
De diskurser som våra språk använder sig av är därtill yttringar<br />
av <strong>för</strong> oss omedvetna makt<strong>för</strong>hållanden, som gör att diskurserna är blinda<br />
<strong>för</strong> den andre, det främmande som inte ryms inom diskursen. Inom ramen<br />
<strong>för</strong> denna teoretiska tradition kan man tala om olika berättelser, om olika<br />
perspektiv, om olika starka berättelser eller tolkningar, men man är, såvitt<br />
jag <strong>för</strong>står, <strong>för</strong>hindrad att tala om sanna eller falska utsagor eller berättelser.<br />
Den andra linjen är den som i anslutning till det moderna litteraturbegreppets<br />
uppkomst under 1700-talet upprättat en gränslinje mellan<br />
litteratur och icke-litteratur, fram<strong>för</strong>allt på så sätt att litterära texter har<br />
vissa särdrag, man talar å ena sidan om poeticiteten eller den estetiska bestämningen<br />
av litterariteten, å andra sidan om fiktionaliteten som litteraritetens<br />
huvudkriterium. Poeticiteten innebär grovt uttryckt att litterariteten<br />
består av vissa språkliga och formella egenheter, som det att språket framhävs<br />
såsom språk, att texten refererar till sig själv i egenskap av text, av<br />
språk, att en berättelse är välstrukturerad, och fiktionaliteten innebär givetvis<br />
det att litterära texter är fiktionella, dvs. påhittade berättelser. Båda dessa<br />
kriterier är problematiska, det sistnämnda, fiktionaliteten, där<strong>för</strong> att den<br />
frånkänner genrer litteraritet som uppenbart är litterära enligt poeticitetskriteriet,<br />
nämligen biografier, brev, självbiografier, essäer, dokumentärromaner<br />
– dessa liknar i formella avseenden romaner, noveller och andra<br />
episka genrer, <strong>för</strong> de har en välordnad struktur, där delarna hänger ihop<br />
med helheten, de kan använda symboler, metaforer, de kan t.o.m. ha metafiktionella<br />
drag. Det andra kriteriet, poeticiteten, är problematisk där<strong>för</strong> att<br />
också andra texter än de vi normalt betraktar som litteratur uppvisar<br />
formella drag som hör till poeticiteten, som metaforik, rytm, rim, tydlig<br />
struktur, t.ex. reklam, politiska tal.<br />
- 26-
Change language