Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
återkommer i alla fyra kapitel i denna del av boken är ”social identity<br />
theory”, social identitetsteori, en teori som började utvecklas redan på 1970talet<br />
av Henri Tajfel. Teorins grundide är att social identitet bygger på den<br />
kognitiva <strong>för</strong>mågan att kategorisera. Dessa kategoriseringar, tillsammans<br />
med behovet av en positiv självbild, påverkar hur gruppmedlemmar tolkar<br />
och agerar i sociala situationer. Teorin fick sitt stora genomslag bland bibelvetare<br />
genom Philip Eslers bok Identity and Conflict in Romans.<br />
Först ut i denna avdelning är Petri Luomanen, som diskuterar hur social<br />
identitetsteori relaterar till Peter Bergers och Thomas Luckmans kunskapssociologi<br />
och till kognitiv religionsvetenskap. Kapitlet är fram<strong>för</strong> allt en<br />
gedigen teoretisk genomgång av dessa teorier, som kan användas <strong>för</strong><br />
framtida analyser. Den knapphändiga analysen av heresins sociala dynamik<br />
som avslutar kapitlet är i <strong>för</strong>sta hand tänkt som ett exempel. Philip Esler<br />
kombinerar social identitetsteori med teorier om gruppers kollektiva minne<br />
<strong>för</strong> att analysera hur Paulus är ihågkommen som en lidandets hjälte i<br />
deutero-paulinsk litteratur. Han driver tesen att det idealiserade minnet av<br />
Paulus fungerar som en prototyp <strong>för</strong> kristen identitet i tider av trakasserier<br />
och sporadisk <strong>för</strong>följelse. Raimo Hakola analyserar huruvida andra templets<br />
judar upplevde sig vara splittrade eller sammanhörande utifrån social<br />
identitetsteori. Han <strong>för</strong>eslår att intensiteten i konflikterna mellan olika judiska<br />
grupperingar kommer sig av att grupper som är lika ens egen grupp upplevs<br />
som ett hot mot gruppens egenart. Hans analys är övertygande, men<br />
skulle nog ha blivit ännu bättre om han hade diskuterat hur sociala<br />
kategorier kan organiseras hierarkiskt i våra medvetanden (t.ex. kan ”farisé”<br />
ses som en underkategori till ”jude”). Jutta Jokkiranta har analyserat hur den<br />
sekteriska Qumran-litteraturen uttrycker social identitet. Hon visar tydligt<br />
hur inträdesritualer och strafflagar bidrar till Qumran-rörelsens distinkta<br />
självbild. Sammantaget demonstrerar dessa fyra kapitel att socio-kognitiva<br />
teorier har ett stort heuristiskt värde <strong>för</strong> analys av historiska dokument.<br />
Boken avslutas med att Troels Engberg-Pedersen får utvärdera bokens<br />
ambition. Engberg-Pedersen är övertygad om att kognitionsvetenskaperna<br />
kommer att bidra till bättre analyser av antika texter. Han varnar dock <strong>för</strong><br />
att modellerna riskerar att filtrera texterna så att det normativa innehållet i<br />
texterna undanskyms under den kognitiva religionsvetenskapens lupp (en<br />
variant av ”the sociological fallacy”). Undertecknad är lika positiv som<br />
Engberg-Pedersen till att kognitionsvetenskaperna lyfts in i bibelvetenskapens<br />
analysbatteri.<br />
- 72 -<br />
Rikard Roitto<br />
Linköping