20.09.2013 Views

Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...

Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...

Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

återkommer i alla fyra kapitel i denna del av boken är ”social identity<br />

theory”, social identitetsteori, en teori som började utvecklas redan på 1970talet<br />

av Henri Tajfel. Teorins grundide är att social identitet bygger på den<br />

kognitiva <strong>för</strong>mågan att kategorisera. Dessa kategoriseringar, tillsammans<br />

med behovet av en positiv självbild, påverkar hur gruppmedlemmar tolkar<br />

och agerar i sociala situationer. Teorin fick sitt stora genomslag bland bibelvetare<br />

genom Philip Eslers bok Identity and Conflict in Romans.<br />

Först ut i denna avdelning är Petri Luomanen, som diskuterar hur social<br />

identitetsteori relaterar till Peter Bergers och Thomas Luckmans kunskapssociologi<br />

och till kognitiv religionsvetenskap. Kapitlet är fram<strong>för</strong> allt en<br />

gedigen teoretisk genomgång av dessa teorier, som kan användas <strong>för</strong><br />

framtida analyser. Den knapphändiga analysen av heresins sociala dynamik<br />

som avslutar kapitlet är i <strong>för</strong>sta hand tänkt som ett exempel. Philip Esler<br />

kombinerar social identitetsteori med teorier om gruppers kollektiva minne<br />

<strong>för</strong> att analysera hur Paulus är ihågkommen som en lidandets hjälte i<br />

deutero-paulinsk litteratur. Han driver tesen att det idealiserade minnet av<br />

Paulus fungerar som en prototyp <strong>för</strong> kristen identitet i tider av trakasserier<br />

och sporadisk <strong>för</strong>följelse. Raimo Hakola analyserar huruvida andra templets<br />

judar upplevde sig vara splittrade eller sammanhörande utifrån social<br />

identitetsteori. Han <strong>för</strong>eslår att intensiteten i konflikterna mellan olika judiska<br />

grupperingar kommer sig av att grupper som är lika ens egen grupp upplevs<br />

som ett hot mot gruppens egenart. Hans analys är övertygande, men<br />

skulle nog ha blivit ännu bättre om han hade diskuterat hur sociala<br />

kategorier kan organiseras hierarkiskt i våra medvetanden (t.ex. kan ”farisé”<br />

ses som en underkategori till ”jude”). Jutta Jokkiranta har analyserat hur den<br />

sekteriska Qumran-litteraturen uttrycker social identitet. Hon visar tydligt<br />

hur inträdesritualer och strafflagar bidrar till Qumran-rörelsens distinkta<br />

självbild. Sammantaget demonstrerar dessa fyra kapitel att socio-kognitiva<br />

teorier har ett stort heuristiskt värde <strong>för</strong> analys av historiska dokument.<br />

Boken avslutas med att Troels Engberg-Pedersen får utvärdera bokens<br />

ambition. Engberg-Pedersen är övertygad om att kognitionsvetenskaperna<br />

kommer att bidra till bättre analyser av antika texter. Han varnar dock <strong>för</strong><br />

att modellerna riskerar att filtrera texterna så att det normativa innehållet i<br />

texterna undanskyms under den kognitiva religionsvetenskapens lupp (en<br />

variant av ”the sociological fallacy”). Undertecknad är lika positiv som<br />

Engberg-Pedersen till att kognitionsvetenskaperna lyfts in i bibelvetenskapens<br />

analysbatteri.<br />

- 72 -<br />

Rikard Roitto<br />

Linköping

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!