Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
uppståndelse uppstod. Hans <strong>för</strong>slag är spekulativt, precis som andra teorier<br />
om vad som kan ha orsakat påskupplevelsen, men det är ändå spännande<br />
att ta del av hans belysning av detta klassiska problem. István Czachesz<br />
utgår från forskning om hur religiösa (och andra) idéer sprider sig i en<br />
population <strong>för</strong> att skapa en modell <strong>för</strong> kristendomens spridning. Tyvärr går<br />
han inte in på hur hans modell ska relateras till de något begränsade<br />
historiska artefakter som bevarats från <strong>för</strong>sta århundradets kristna. Hans<br />
modell skulle dock kunna bli utgångspunkt <strong>för</strong> ett mer stringent svar på hur<br />
kristendomen kunde gå från perifer sekt till dominerande religion. Kimmo<br />
Ketola analyserar huruvida <strong>för</strong>sta århundradets judendom hade ett balanserat<br />
ritualsystem utifrån främst Robert McCauleys och Richard Lawsons<br />
ritualteorier. Hans högst intressanta slutsats är att den tidens dominerande<br />
judendom led brist på ”special agent rituals”, ritualer där Gud tänktes göra<br />
något med människan. Denna brist skapade utrymme <strong>för</strong> och behov av<br />
<strong>för</strong>nyelserörelser, såsom till exempel Johannes Döparens rörelse och Jesusrörelsen.<br />
Risto Uro analyserar den valentinianska gnosticerande rörelsen<br />
med hjälp av främst Harvey Whitehouses ritualteori och argumenterar <strong>för</strong><br />
att valentinianerna drog i riktning mot mer sensoriskt och emotionellt intensiva<br />
ritualer. Uros analys har ett <strong>för</strong>klaringsvärde <strong>för</strong> var<strong>för</strong> valentinsk<br />
kristendom kunde upplevas som attraktiv. Sammantaget visar analyserna i<br />
dessa kapitel på den heuristiska potential som kognitiv religionsvetenskap<br />
har <strong>för</strong> antika texter, men även att kognitiv religionsvetenskap är en<br />
vetenskap i sin linda och att de historiska texterna inte helt passar in i den<br />
kognitiva religionsvetenskapens nuvarande teoribildningar.<br />
Två kapitel i boken handlar om hur forskning om ”conceptual blending”,<br />
konceptuell blandning, kan bidra till <strong>för</strong>ståelsen av hur en läsare processar<br />
texter. Konceptuell blandning, introducerat av Gilles Fauconnier och Mark<br />
Turner, är en vidareutveckling av forskning på analogiskt tänkande. Teorin<br />
beskriver hur människan <strong>för</strong>mår sammanväva kunskap från olika kunskapssfärer<br />
i sitt tänkande på kreativa och konstruktiva sätt.<br />
Hugo Lundhaug använder teorin om konceptuell blandning <strong>för</strong> att <strong>för</strong>stå<br />
Nag Hammadi-texternas fascinerande metaforblandningar. Resultatet är en<br />
avancerad form av metaforanalys som <strong>för</strong>mår att göra rättvisa åt texternas<br />
bångstyriga metaforik. Vernon K. Robbins analyserar hur kristna texter<br />
blandar koncept från olika motivsfärer som var viktiga inom den tidiga<br />
kristendomens retorik, t.ex. visdom, profetism och mirakel. Idén att analysera<br />
hur återkommande motivsfärer blandas på olika sätt i olika texter är<br />
mycket intressant, men jag undrar om Robbins idé inte hade gjort sig bättre<br />
om hans allt <strong>för</strong> vitt definierade motivsfärer hade ersatts med Gerd<br />
Theissens basmotiv i Die Religion der ersten Christen.<br />
Bokens sista avdelning behandlar hur socio-kognitiva teorier kan belysa<br />
kristna och judiska gruppers sociala dynamik. En teoribildning som<br />
- 71 -
Change language