Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...

handskrift från 1000-talet till grund för sitt arbete. Den grekiska texten finns
som ett appendix i boken liksom en översättning av den med vissa
textkritiska noter. Skillnaderna mellan handskrifterna beror mest på en
muntlig tradering av materialet. Utifrån andra forskare gör Aasgaard en
lista över egenskaper på muntlig text och visar att många av dem återfinns i
TBE. Detta resultat får följder för den fortsatta analysen.
Vilka egenskaper har TBE som berättelse? Här visar Aasgaard att de
narrativa dragen i TBE ger texten en litterär kvalitet som tidigare forskning
inte velat erkänna (en överordnad disposition, en klart synlig plot, vissa
genomgående teman såsom Jesu vishet och makt att göra under och Jesu
förbannelser/välsignelser, ett successivt erkännande av Jesu gudomlighet
m.m.). TBE är enligt Aasgaard en blandning av troslegend och evangelium
med vissa element från den antika biografin. Det finns egentligen ingen god
parallell i antiken. TBE förenar ett folkligt muntligt/skrifligt arv med ett
bibliskt/kyrkligt arv.
Hur ser den textuella/narrativa världen ut i TBE och vad säger den om
vardagslivet och sociala relationer i berättelsens miljö? Analysen leder fram
till en högst väntad och vanlig miljö i det antika medelhavsområdet, en by
på landet, medelstor och medelklassig, en grekisktalande, i huvudsak hellenistisk
miljö utan tydliga judiska drag även om sabbat och påskseder nämns.
Aasgaard jämför med vad arkeologin säger om det lantliga medelhavsområdet
under senantik tid och finner slående likheter. Även skriftens
anonyma karaktär bidrar till dess allmänhet och dess användbarhet i nya
kontexter och bland nya åhörare.
Vilka centrala kulturella begrepp och värden förutsätts i TBE? Analysen
här bekräftar det just sagda. TBE tecknar för oss den dåtida antika världen
”with its middle class, small-town, rural mileu, with its social patterns and
conflicts, with its adherence to traditional ideals and values” (85). Plus vissa
drömmar om att de mäktiga ska förlora sin makt.
Hur tecknas huvudpersonen Jesus som barn i berättelsen, och som blivande
man? Svaret är enkelt: Han tecknas som en vanlig pojke på den tiden,
om vi bortser från hans gudomliga drag, med en vanlig utveckling till man.
Hur kan TBE relateras till andra antika texter? Referenser, allusioner,
begrepp, ord och andra ekon från Bibeln analyseras. Bruket av nytestamentligt
material tycks vara mer omfattande än vad tidigare forskning visat, mest
från Lukas men även från Matteus, Markus och Paulus. Sambanden med
Gamla testamentet och kristna utomkanoniska texter är få, likaså med ickekristen
och icke-judisk litteratur.
Hur ska vi tolka de drag i TBE som tycks avvika från bilden av Jesus i de
kanoniska skrifterna? Somliga förbannar han så de dör på plats, andra
förlöjligar han eller utsätter för skam. Jesus tycks bruka sin makt till sin egen
ära. Enligt Aasgaard förklaras dessa egendomliga drag bäst utifrån deras
- 62 -