Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Båda dessa linjer inom litteraturvetenskapens sätt att hantera frågan om<br />
gränsen mellan fakta och fiktion ger nog föga utdelning i fallet Pelagia. Den<br />
<strong>för</strong>sta linjen där<strong>för</strong> att frågan om gränsen mellan fakta och fiktion är omöjlig<br />
att ställa inom dess ramar, den andra där<strong>för</strong> att den antagligen är anakronistisk.<br />
Denna anakronism visar sig när man <strong>för</strong>söker applicera dess<br />
kriterier på Pelagiaberättelsen – applicerar man det <strong>för</strong>sta kriteriet på litteraritet,<br />
alltså poeticitetskriteriet, är Pelagiaberättelsen uppenbarligen litteratur,<br />
den är elegant berättad, där delarna hänger ihop med helheten, den<br />
har början, mitt och slut, den anknyter till den hellenistiska romanens<br />
grepp etc, applicerar man det andra kriteriet, är den inte litterär, där<strong>för</strong> att<br />
den, liksom en självbiografi, ett brev, har ett sanningsanspråk. I det <strong>för</strong>sta<br />
fallet, poeticitetskriteriet, kan alltså inte frågan om Pelagiaberättelsens sanning<br />
ställas, i det andra fallet, fiktionalitetskriteriet, <strong>för</strong>utsätts att berättelsen<br />
inte är påhittad, dvs. inte heller inom ramen <strong>för</strong> denna bestämning av<br />
gränsen mellan litteratur och icke-litteratur kan frågan om Pelagiaberättelsens<br />
sanning ställas. Frågan om Pelagiaberättelsen är litterär kan vi<br />
ställa inom ramen <strong>för</strong> dessa teorier om vad litteraritet är, men dess svar<br />
handlar inte om Pelagiaberättelsen är sann eller ej.<br />
Kan man fråga om berättelsen om Pelagia är sann?<br />
På vilket sätt kan man då ställa frågan om Pelagiaberättelsen är sann?<br />
Med Torsten Pettersson i en uppsats där han just analyserar litteraturens<br />
kännetecken, litterariteten, vill jag mena att ”Litterariteten (vissa<br />
texters status och utformning som skönlitteratur) består av ett antal egenskaper<br />
kopplade till läskonventioner”, 13 och ersätt här ordet ”litteraritet”<br />
med ordet ”fiktion”, <strong>för</strong> en huvudegenskap i det litterära hos Petterson är<br />
just ”fiktionalitet” dvs. något påhittat, icke-sant. Petterssons ståndpunkt<br />
betyder i detta sammanhang att frågan om Pelagiaberättelsens status som<br />
fiktion eller ej, som sanning eller fiktion, inte kan diskuteras enbart teoretiskt,<br />
utan historiskt, <strong>för</strong> vad man kan göra <strong>för</strong> att utröna om en text är<br />
sanning eller fiktion är att undersöka tidens läskonventioner kopplade till<br />
textuella egenskaper.<br />
Frågan är då vilka läskonventioner som var rådande under antiken, det<br />
vill säga fanns det läskonventioner som drog en gräns mellan fakta och<br />
fiktion? Det här vet jag inte så mycket om, men Tomas Hägg påpekar i sitt<br />
verk om den hellenistiska romanen att <strong>för</strong> dess läsare var det liten eller<br />
13 Torsten Pettersson, ”Att tolka det sanna. Dokumentärromanen som probersten <strong>för</strong><br />
litteraturbegreppet”, i Dolda principer. Kultur- och litteraturteoretiska studier (red. T.<br />
Pettersson; Lund: Studentlitteratur 2000), 112.<br />
- 27-