Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vältalare tillämpar dess regler utan att tänka på dem; man blir inte vältalig<br />
med hjälp av reglerna, ty det är tvärtom så att dessa regler är uppställda<br />
med utgångspunkt från vältalares prestationer. Den enda vägen är att lyssna<br />
till och lära av <strong>för</strong>ebilder, och sådana <strong>för</strong>ebilder finns i Bibeln (profeterna,<br />
Paulus) och hos fäderna (Cyprianus, Ambrosius). Samtidigt kan Augustinus<br />
inte såga av den gren han sitter på. Hans skrifter visar ju på en sammansmältning<br />
mellan antik bildning och kristendom, och hans invändningar har<br />
spelat mindre roll. Man kan se De doctrina christiana som en ‘läroplan <strong>för</strong> en<br />
bildad kristen’, med tyngdpunkten lagd på Skriften, med antikens<br />
kunskaps<strong>för</strong>råd (att brukas med <strong>för</strong>siktighet) och kännedom om historia,<br />
växter, djur och geografi som hjälpvetenskaper.<br />
Om översättningen kan man naturligtvis här och där ha olika uppfattning.<br />
Det borde nog ha framhållits att den bibeltext som översätts är latinska<br />
översättningar som ligger <strong>för</strong>e Vulgata och som där<strong>för</strong> kan skilja sig från vår<br />
moderna, särskilt när det gäller Gamla testamentet; Augustinus latinska text<br />
går där tillbaka på Septuagintas grekiska text och inte på den hebreiska som<br />
vår. Ett exempel på avvikelse är citatet på s. 117: ”Den lutar från den ena<br />
sidan till den andra”; det är hämtat från Ps 74: 9, som i vår Bibel är 75: 9 och<br />
där lyder helt annorlunda. Texten tycks mig i allmänhet flyta väl och rubriksättningen<br />
hjälper oss att följa framställningen. Här och där finns det lite<br />
slarv: i Augustinus uppräkning (s. 57) av de kanoniska böckerna har både<br />
Amos och Jona fallit bort, och Augustinus nämner två Petrusbrev, inte bara<br />
ett. Augustinus påpekar (s. 63) att man mycket väl kan <strong>för</strong>stå en översättning<br />
utan att den är språkligt framstående, och tar som exempel 4 Mos 13:20<br />
(ej 1 Mos !): ”hur landet är, i vilket de bor”. Detta borde översatts med ”hur<br />
landet är, i vilket de bor i det”; därmed exemplifieras en vändning som övertagits<br />
från Septuaginta, och som sägs gå tillbaka på hebreiskan: man återupptar<br />
alltså relativpronominet ”i vilket” med ”i det”; detta ger ett egendomligt<br />
men begripligt latin. En viktig punkt kommer nästan bort i översättningen<br />
på s. 91: ”Allt som man kan finna utan<strong>för</strong> denna kunskap (utan<strong>för</strong> Bibeln,<br />
dvs. hos hedningarna) <strong>för</strong>dömer Skriften i den mån som det är skadligt.<br />
Men det nyttiga finns också i Skriften”; riktigare: ”men i den mån som<br />
det är nyttigt finns det där (i Skriften)”. Allt som är nyttigt finns där och<br />
dessutom, som fortsättningen säger, så mycket mera som man inte finner<br />
hos hedningarna. På s. 100 bör man översätta praedixi med ”<strong>för</strong>utsagt”, som<br />
motsats till praedicavi, ”<strong>för</strong>kunnat”. Ett och annat kan alltså <strong>för</strong>bättras, men<br />
på det hela taget skall vi vara glada att denna viktiga skrift blivit tillgänglig.<br />
Den bör räknas till Augustinus viktigaste, tillsammans med Bekännelserna,<br />
Om Gudsstaden, Om Genesis i bokstavlig tolkning och Om Treenigheten.<br />
- 66 -<br />
Bengt Alexanderson<br />
Göteborg
Change language