Meddelanden 24 (2009) (PDF 780 kB - Nytt fönster) - Centrum för ...

login, och särskilt De Civitate Dei, som spelar en stor roll i interpretationerna?
Förmodligen. Hade det varit lättare att motivera vilka motsatspar som valts
ut. Ja, kanske. Men det är inte säkert att en bok om Augustinus (ännu en!)
hade haft samma angelägenhetsgrad, som denna bok har. Viktigare är ändå
att fokus på en författare inte hade kunnat få fram hur tankar och idéer som
delas blir en del av ett större samspel än vad författaren själv är. I en välskriven
bok om kristna och pagana kulturer lyckas Maijastina Kahlos visa på
detta intrikata samspel, genom att utgå från dikotomier som präglar den
senantika kristna litteraturen. Men hon lyckas också lyfta blicken från texten
till den osäkerhet, som kan ha motiverat den. På så sätt är hennes undersökning
av intresse inte bara för alla som arbetar med samma tid, utan för
alla som intresserar sig för tider av ambiguitet och osäkerhet.
- 78 -
Andreas Westergren
Lund
Asketer och munkar. Volym 5 av Svenskt Patristiskt Bibliotek. Redaktion
av Samuel Rubenson. Skellefteå: Artos & Norma 2008. 272 s. ISBN: 978-91-
7580-389-0.
Tio år efter det första bandet i serien Svenskt Patristiskt Bibliotek gavs ut har
nu det femte bandet utkommit. Tio band är planerade. Serien har hittills
utmärkt sig genom att göra ytterst välvalda texter från den tidiga kyrkan
tillgängliga på svenska. Därmed utgör serien dels en naturlig utgångspunkt
för den som vill fördjupa sig i den tidiga kyrkan och gå bortom de olika
typer av introduktioner till den tidiga kyrkan som finns, dels en betydelsefull
och användbar källa för den som undervisar i teologins historia. Jag är
också övertygad om att bokserien har mycket att ge övriga teologer, präster
och pastorer, samt andra som är intresserade av den tidiga kristenheten.
Band fem behandlar den asketiska och monastiska traditionen och består
av tre typer av texter: Klosterregler, levnadsskildringar och asketisk undervisning.
Dessa tre typer av texter belyser den tidiga kristna asketismen ur tre
perspektiv.
Tvärtemot vad man kanske skulle tro är det i klosterreglerna som vi
kommer det konkreta livet bland asketerna närmast. Här kan man läsa om
vardagen i de mer eller mindre klosterliknande kommuniteterna. Dels kan
man läsa om rent praktiska frågor kring hur man sköter klädsel och mat, hur
man tar emot gäster och hur man sköter om sjuka. Vi får också en bild av de
maktstrukturer som fanns i dessa tidiga kloster. Intressant är att konstatera
att en betydelsefull svårighet för dem som ledde dessa kommuniteter var att
hantera att de munkar och nunnor som ingick i gemenskapen kom från så
olika bakgrunder. Det här var en fråga där klostren radikalt gick emot det