Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

10 Kapitel 3. Palmes väg till politiken - ett femtiotal
Palmes väg till socialdemokratin. Den ena en recension av en engelsk nyutg˚ava av Kommunistiska
manifestet i Aftontidningen 20/12 1948, den andra en understreckare i Svenska
Dagbladet om Norman Mailers bok De nakna och de döda 21/2 1949.
Om manifestet skriver Palme: ”Det är skrivet i en stil som i fr˚aga om dramatisk intensitet,
gnistrande klarhet och passionerad segerstämning inte kan lämna n˚agot övrigt att
önska. S˚a har ocks˚a manifestet blivit historiens främsta politiska stridsskift vars betydelse
och inflytande ännu knappast kan överblickas. Tvärtom frapperas man vid en genomläsning
av hur det ännu p˚a ett sällsamt sätt synes handla om samtida problem.” 5
Palmes kritiker har främst tolkat detta som en anti-kommunistisk plädering med en
erkänsla av manifestets historiska betydelse. Det är kanske inte s˚a konstigt som det l˚ater
eftersom större delen av recensionen just är en anti-kommunistisk plädering. Av andra har
den tolkats som ett belägg för Palmes socialistiska inriktning, inte sällan att det dock rör
sig om amerikansk studentradikalism.
Artikeln om Mailers bok brukar ofta betecknats som en okritisk hyllning av de
amerikanska idealen. Det är riktigt - om man inte studerar den noggrannare och sätter in
den i sitt sammanhang. Problemet är att inget hittills g˚att tillräckligt noga till källorna.
Vi kan nu en g˚ang för alla visa att Palme bör betraktas som socialdemokrat hösten
1948. Han skrev d˚a ocks˚a n˚agra ouppmärksammade analyser av det amerikanska valet för
utrikespolitiska institutet, av vilka tv˚a publicerades, dels i den socialdemokratiska tidningen
Aftontidningen, dels i fackförbundstidningen Virkesmätaren.
I Aftontidningen skriver han 1 november 1948: ”Genom sin magnetiska personlighet
lyckades Franklin Rosevelt under sin livstid genomföra en progressiv lagstiftning p˚a den
sociala omv˚ardnadens och den statliga planeringens omr˚ade. Milstolpar i denna utveckling
utgjorde 1935 ˚ars Social Security Act.” Nu är detta inget bevis för att han var just
socialdemokrat. Att sluta upp bakom New Deal kunde ocks˚a liberaler göra - om än mer
ogärna. Men i fortsättningen p˚a artikeln snävas det möjliga perspektivet in. ”Nu när Rosevelt
är borta kommer de storfinansiella r˚attorna dansa p˚a bordet. [...] Man kan vänta nya
kontroll˚atgärder mot arbetarrörelsen [...] socialpolitiken kommer att inskränkas [...] kraftiga
skattesänkningar för de höga inkomstgrupperna.” 6
Poängen är här ”arbetarrörelsen”. S˚a uttrycker sig en socialdemokrat. Vad Palme tyckte
sig se i valet 1948 var hur de sm˚a människorna och fackföreningarna för första g˚angen i
amerikansk politik engagerade sig i en valrörelse. I Virkesmätaren nr 4 1948 f˚ar det närmast
profetisk kraft: ”Härmed kan inte nog framh˚allas vikten av att arbetarrörelsen för första
g˚angen gjorde ett definitivt politiskt ställningstagande. [...] Det betyder att arbetarna slutligen
stigit till politiskt medvetande och inflytande.” 7
Vad Palme s˚aledes tyckte sig se 1948 var hur USA radikaliserades. Med detta som bakgrund
f˚ar en mening ur texten om Norman Mailer en helt annan lyster: ”miljoner farmare,
studenter och arbetare, som i kraft av sin vitalitet för översk˚adlig tid fram˚at kommer att
dominera och verka normgivande p˚a de traditionellt kulturbärande skikten i ett desorienterat
Västeuropa.” 8
Det är nog inte orimligt att tolka det som att det inte var konsumism och individualism
Olof Palme s˚ag, utan en medveten och samlad arbetarrörelse som mötte framtidens problem
med kraft.
Ännu var det ett tag kvar till arbetet hos Tage Erlander. V˚aren 1949 kontaktades han
av Sveriges Förenade Studentk˚arer (SFS) som undrade om han ville vara med och arbeta
med internationella fr˚agor. Därmed inleddes flera ˚ars resande i det krigshärjade Europa och
5 Artikeln finns ˚atergiven i Svedg˚ard, Palme - en presentation .
6 Aftontidningen 1/11 1948, OPA 4.3/001.
7 Olof Palme, ”Det amerikanska valet och arbetarrörelsen” Virkesmätaren nr. 4 1948, OPA 2.3/001.
8 SvD 21/2 1949, OPA 2.3/001.