Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

4.2. POLITISK DEMOKRAT SOM MEDEL FÖR REFORMER 31
v˚ara medmänniskor lever under.” 25 Därför kan inte frihet skapas genom orättvisor.
”För oss”, sa han i Smedjebacken 1970, ”är jämlikheten en frihetsidé. Dess syfte är
att röja undan hinder för människornas fria utveckling, ge dem en chans att utveckla sin
personlighet.” 26 Och enbart om makten fördelas jämnare f˚ar människor möjligheten att
”forma sin tillvaro efter egna önskningar”, menade han. ”M˚alsättningen är en förändring
av maktförh˚allandena i det svenska samhället.” 27
4.2 POLITISK DEMOKRAT SOM MEDEL FÖR RE-
FORMER
Palme var till fullo medveten om att detta innebar en utmaning mot privilegierade
grupper - kapitalet om man s˚a vill. ”Vi ska inte tro att vi n˚ar större jämlikhet utan
h˚arda motsättningar.” 28 Det var en utmaning han inte skydde. 1985 menade han att
”[f]riheten i dess olika skiftningar...m˚aste tillkomma alla. Det betyder, ofr˚ankomligt, vissa
inskränkningar i de privilegier de allra starkaste annars skulle ha skaffat sig”. 29 20 ˚ar
tidigare hade han berört samma problematik inför Sk˚anes partidistrikt: ”Därmed nalkas vi
ett omr˚ade som alltid kommit kinderna att blossa heta. Det är när vi kommer in p˚a fr˚agor
som aktualiserar förskjutningar i den ekonomiska makten i samhället, berör fördelningen
av inkomster och förmögenheter eller p˚averkar den privata äganderätten som de verkligt
djupg˚aende politiska striderna i Sverige blossat upp.” 30
Vill man emellertid förändra samhället är det ofr˚ankomligt att vissa grupper protesterar.
Men, menade Palme, egentligen är det ju ” de sociala klyftorna och inkomstskillnaderna
som är en konfrontation, inte försöken att skapa en social utjämning. Det är förh˚allandena
p˚a arbetsplatserna - hälsoriskerna, nedvärderingen av praktiskt yrkesarbete, sv˚arigheterna
för de äldre, bristen p˚a medbestämmande - som är en konfrontation, inte försöken att skapa
trygghet, rättvisa och hälsa i arbetslivet. Det är dessa orättvisor och brister som är ett hot
mot den lugna och stabila samhällsutveckling vi vill ha.” 31
Olof Palme pekade ut vad som kunde krävas: ”Behöver man för att uppn˚a detta ingripa
i ekonomiska system och ändra p˚a maktfördelningar, s˚a ska man inte tveka ett ögonblick
[...] Det är klokt. Ty det är socialt rättfärdigt”. 32
”Vi begär inte att det enskilda näringslivet skall överge fast rotade övertygelser. Det vore
orealistiskt. Men vi kan heller inte för v˚ar del ge avkall p˚a grundläggande värderingar”,
förklarade han för de samlade näringslivsrepresentanterna p˚a Exportföreningen 1970. 33
Och p˚a socialdemokratins storr˚adslag 1971 deklarerade han frankt: ”Nu flyttar vi fram v˚ara
positioner.” Samtidigt tonade han ner konfrontationen. ”Om arbetarrörelsen g˚ar till offensiv
25Anförande vid Göteborgs arbetarekommuns möte i Scandinavium, Göteborg 7/11 1984, OPA
2.4.0/111-04.
26 ”Skatter och jämlikhet”, Smedjebacken 15/3 1970, OPA 2.4.0/019-07.
27Anförande vid den socialdemokratiska partikongressen 30/9 1972, OPA 2.4.0/042-01, även i
Olof Palme, Att vilja g˚a vidare (Stockholm, 1974).
28 ”Det gäller jämlikhet”, Aftonbladet 13/7 1970, OPA 2.3/008.
29Anförande vid Handikappförbundens Centralkommittés kongress 1/6 1985, OPA 2.4.0/114-07,
även delar i ”Frihet och jämlikhet” i Olof Pallme,En levande vilja (Stockholm, 1987).
30 ”Utopier och verklighet”, anförande vid Sk˚anes socialdemokratiska partidistrikts 60-
˚arsjubileumsmöte 30/10 1965, OPA 2.4.0/006-08, även i Politik är att vilja (1968).
31Anförande vid Svenska fabriksarbetareförbundets kongress 17/8 1971, OPA 2.4.0/029-3.
32Anförande vid den socialdemokratiska partikongressen 30/9 1972, OPA 2.4.0/042-01, även i Att
vilja g˚a vidare (1974).
33Anförande vid Exportföreningens ˚arsstämma 28/4 1970, OPA 2.4.0/002-01, även i Att vilja g˚a
vidare (1974).