Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

3.5. OTILLFREDSSTÄLLDA FÖRVÄNTNINGAR 19
Palmes egna skrifter och tal finns ocks˚a i Erlanders. 38 Det första bevarade talet av Erlander
som finns i Palmes arkiv daterar sig redan till oktober 1953. Det Erlander här säger pekar
fram˚at mot hans och Palmes senare gemensamma formuleringar:
”[M]edborgarna ställer ständigt nya anspr˚ak p˚a samhället. [...] Ofta m˚aste
samhällets engagemang innebära, att nya institutioner skapas för att möta medborgarnas
behov. S˚a är fallet inom sjukv˚ard, den förebyggande hälsov˚arden,
skolväsendet o.s.v. Det är möjligt att socialpolitiken i fortsättningen m˚aste
ägna en större uppmärksamhet ˚at dessa problem än tidigare.” 39
Kanske innebär därmed inte standardhöjningen att väljarna förborgerligas och vänder
sig bort fr˚an socialdemokratin, s˚a som talet om socialdemokratins solnedg˚ang föreskrev?
I ett tal skrivet för att h˚allas inför Stockholms arbetarkommun 1954 om det just timade
valet st˚ar det: ”Vi har f˚att klargöra nödvändigheten för medborgarna att i samarbete och
samverkan skaffa sig en tryggare ställning. Vi har med exempel fr˚an det praktiska livet
sökt visa hur felaktig tanken är, att människan enbart är en egoistisk varelse”. 40
Fortfarande saknades en helhetslösning som kunde förena den ekonomiska och sociala
politiken. I fokus för problemet st˚ar den fulla sysselsättningens inverkan p˚a ekonomin. Det
är viktigt att komma ih˚ag. Formuleringarna om det starka samhället st˚ar i direkt relation
med den fulla sysselsättningen.
För vad förde den med sig?
˚A ena sidan fick allt fler människor en ökad standard och med ökad standard växte
önskan om större privat konsumtion, l˚angsiktigare engagemang i hus och bil samt ökade
anspr˚ak p˚a samhällets tjänster. 41 Samtidigt blev fackföreningarna starkare och kunde p˚a ett
annat sätt en tidigare driva krav p˚a ökade löner.
˚A andra sidan ökade samtidigt risken för inflation och samhällsekonomisk obalans.
Hur skulle socialdemokratin hantera detta? Önskan om ökad privat köpkraft var sv˚ar att
leva upp till eftersom den skulle föra med sig inflation. Därför m˚aste ocks˚a statens budget
vara stram - därmed kunde man inte heller lova n˚agra nya reformer. Men vad värre var. Hur
skulle socialdemokratin över huvud taget kunna motivera ˚atstramningspolitiken för sina
väljare? Ty i kampen mot inflationen riskerade ju arbetslösheten att stiga.
Man riskerade att göra alla missnöjda.
I Olof Palmes anteckningar st˚ar det i april 1955: ”Den fulla sysselsättningens ekonomi
kommer p˚a kort sikt att te sig som de m˚anga otillfredsställda förväntningarnas ekonomi.” 42
Under det märkliga ˚aret 1955 börjar emellertid knutarna att lösas upp. Man kan säga
att de tv˚a kanske viktigaste grundbulltarna i välfärdsstaten här vävs samman i en sammanhängande
ideologi: full sysslesättning och utbyggd offentlig sektor.
Mellan v˚aren 1955 och v˚aren 1956 äger en genomgripande temperaturförändring rum
i socialdemokratins politik. Under 1955 r˚ader veklagan över de ekonomiska sv˚arigheterna,
n˚agot utrymme för ytterligare expansion av offentliga sektorn tycks inte finnas. Det
är denna stämning Palme och Lindbäck f˚angat upp i sin artikel. Under 1956 r˚ader
däremot str˚alande optimism. Reformerna kan fortsätta. Inte s˚a lite byggde denna temperaturförändring
p˚a att man just hittat ett sätt att motivera utökat ansvar för det allmänna, den
offentliga sektorn.
Men n˚agot annat viktigt hade ocks˚a hänt, som berör just konflikten inflation och arbetslöshet.
Vi m˚aste därför ta en liten omväg.
38 PHM-kampanjen [stolpar], Inför Stockholms arbetarekommun 1954-10-07, Socialdemokratiska
föreningen 70-˚arsjubileum, Utkast till socialkampanjen 1954, Jämlikhet 1954; OPA 4.3/001-003.
39 Tage Erlander, Sandviken 1953-10-13; OPA 4.3/001.
40 Inför Stockholms arbetarekommun 1954-10-07; OPA 4.3/001.
41 Utkast till radiointervju med Erlander 1954 av Olof Palme; OPA 4.3/001.
42 OPA 4.3/004.