Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

More documents

Recommendations

Info

22 Kapitel 3. Palmes väg till politiken - ett femtiotal Det är i detta ljus man m˚aste betrakta skriften Framstegens politik. Den brukar betraktas som Olof Palmes och Krister Wickmans gemensamma verk och används inte sällan till märkliga betraktelser över Palmes politiska väg. Bertil Östergren förfasar sig s˚a över skillnaden mellan denna skrift, som hyllar framstegen och den ytterligare utbyggnaden av offentliga sektorn, och Palmes och Linbäcks mer försiktiga anspr˚ak. 51 Men skillnaden ligger inte hos Palme utan i den nya formeln som 1956 men inte 1955 kan motivera expansionen. Tankarna om det starka samhället bröt inte bara ideologisk modlöshet utan även den ekonomiska försiktigheten. Björn Elmbrant ˚a sin sida menar att Palme här mest framst˚ar som en ”marknadsekonom”. 52 det är en missvisande tolkning. Förvisso sjunger skriften tillväxtens lov. Företagsamheten behöver energi och väl utbildad arbetskraft. Men skriftens verkliga budskap är det samma som hos Erlander: det är offentliga sektorn som m˚aste expandera. Ge oss resurserna. Dessutom är det tveksamt hur mycket Palme egentligen författade av skriften. Avsnittet om socialpolitiken har Ernst Michanek krivit, om utbildningspolitiken Ragnar Edenman, om bostadspolitiken Hjalmar Mehr; och det är Krister Wickman som arbetat fram huvuddragen . 53 Ur de olika förarbetena synes det som Palme är ansvarig för studiesociala fr˚agor, ”solidaritetsreformer” - och inledningen. I inledningen st˚ar det föga marknadsekonomiskt: ”I själva verket ˚aterst˚ar de största och mest inspirerande uppgifterna i strävandet att främja människans sociala och kulturella frigörelse och ge de enskilda ett ökat medinflytande i samhälle och arbetsliv. [...] Den moderna människan riktar sin efterfr˚agan mot ting, som kräver väldiga engagemang fr˚an samhällets sida. Det betyder krav p˚a större insatser för utbildning, bostäder, hälsov˚ard, vägar, service etc. [...] Ett socialt progressivt samhälle förutsätter en progressiv ekonomi.” 54 Därmed hade partiet f˚att en riktning igen. Med ökat välst˚and och större trygghet börjar fler människor planera inför framtiden, man vill bo bättre, tänker p˚a utbildning och hälsa; ett förväntningarnas missnöje som bara det allmänna kan lösa för de breda befolkningslagren. 55 Offentliga sektorn m˚aste byggas vidare, för att bist˚a med service och en bevarad levnadsstandard i socialförsäkringar i stället för enbart grundtrygghet. Och vid sidan av sjukförsäkring och ATP är det främst mot offentliga tjänster blickarna riktas. Eller som det st˚ar i ett utkast till handlingsprogrammet ställd till partistyrelsen: ”M˚anga av individernas viktigaste materiella behov kan rimligen inte tillfredsställas med kontanta bidrag av den omfattning, som det är realistiskt att räkna med.” 56 I skriften st˚ar mycket riktigt att ”kollektiva anordningar, som ytterst har socialpolitisk syftning, krävs p˚a en rad andra omr˚aden” förutom exempelvis sjuk- och hälsov˚ard, utbildning. Det gäller exempelvis ”skolm˚altider, tvättanordningar, hemhjälp, ˚atgärder för tillsyn av sm˚abarn och för rationalisering av arbetet i hem och hush˚all hör till det som minskar mödrarnas arbetsbörda och därmed gör livet lättare för en av v˚art samhälles h˚ardast belastade medborgargrupper.” 57 I ett mycket intressant utkast till ett föredrag om familjepolitiken kan man läsa följande profetiska ord: 51Östergren, Vem är Olof Palme, 78. 52Elmbrant, Palme, 28f. 53Se OPA 4.3/008. 54Framstegens politik (Stockholm: SAP, 1956), 6-12. 55Elmbrant, Palme, 27; Ruin, I välfärdsstatens tjänst, 233ff. 56 ”Utkast till ett handlingsprogram”; OPA 4.3/008. 57 Framstegens politik, 38.
3.6. PALME TRÄDER FRAM 23 ”Kontantbidragen har den stora fördelen att de lämnar mottagaren största möjliga valfrihet vid valet av konsumtion och den ökade valfriheten har varit en grundläggande princip i familjepolitiken. Men det finns omr˚aden där det självfallet m˚aste bli orimligt att tillämpa denna princip. Det kan inte falla n˚agon in att försöka bygga v˚art undervisningsväsende p˚a kontantprincipen, inte heller förlossningsv˚arden eller den förebyggande mödra- och barnav˚arden. Det finns m˚anga andra fall, d˚a samhälleliga institutioner kan och bör bjuda en god service utan n˚agra nämnvärda kostnader för medborgarna. Man kan kalla det för en form av naturahjälp. [...] Det intressanta är att den allmänna standardutvecklingen och strukturförändringen i samhället medfört, att s˚adana institutionella förändringar m˚aste tillmätas ökad vikt i familjepolitiken. [...] allt fler gifta kvinnor vill f˚a möjlighet att h˚alla fast vid förvärvsarbetet efter gifterm˚alet. D˚a blir det ocks˚a en uppgift av stor angelägenhet att skapa s˚adana institutioner som underlättar de gifta förvärvsarbetande kvinnornas ställning genom daghem, eller andra kollektiva anordningar för att underlätta hemarbetet, förbättrade möjligheter till deltidsarbete o.s.v.” 58 Kort sagt, vad som kom att äga rum under 1970-talet. Olof Palme gjorde idéerna till sina egna, de utgör grunden i hans politiska ˚ask˚adning. Han kom s˚a sm˚aningom att vidareutveckla och radikalisera dem. 3.6 PALME TRÄDER FRAM Mot slutet av 1950-talet började han allt mer synas i egen hög person. 1958 blir han riksdagsman. I sitt ljungfrutal i första kammaren motiverar han ATP med att det är dags att ta konsekvenserna av den klassutjämning som ägt rum ocks˚a p˚a socialförsäkringens omr˚ade: ”Dagens ungdom växer upp i ett samhälle med full sysselsättning, en stigande standard och ett betydande m˚att av social trygghet. Den räknar med detta som n˚agonting helt naturligt. Det betyder för dem ett mycket större m˚att av frihet än tidigare generationer haft. [...] Paradoxalt nog använder de den ökade friheten till att binda sig h˚ardare för framtiden och för l˚angsiktiga utgifter. [...] Ett plötsligt ras i inkomsten betyder för en s˚adan människa n˚agonting av en katastrof. Den människan upplever det som en verklig fattigdom. [...] Hela den moderna socialpolitiken har därför inriktats p˚a att utöver bottenskyddet garantera en n˚agorlunda bevarad levnadsstandard för att undvika s˚adana plötsliga svängningar i inkomsterna. Att trygga bottenskyddet var 1930-talet problematik. En bevarad levnadsstandard är 1950-talets m˚alsättning.” 59 Men här börjar ocks˚a synas att Palme kräver n˚agonting mer än enbart trygghet. P˚a SSU:s kongress 1958 tar han upp skriften Framstegens politik och menar att den handlade om kapitalbildningens problematik. ”Först och främst gäller det att f˚a till st˚and en tillräckligt stor kapitalbildning, att f˚a allt det sparande som behövs för att vi skall kunna klara byggandet av kraftverk, skolor, sjukhus, bostäder och allt annat som vi vill ha i framtiden. Vidare m˚aste denna kapitalbildning ske i demokratiska former, s˚a att människorna själva positivt skall vilja en tillräckligt hög kapitalbildning. För det tredje m˚aste kapitalbildningen äga rum p˚a ett s˚adant sätt, att det icke ökar 58 Utkast till familjepolitiskt föredrag 1956-02-20; OPA 4.3/006. 59 Ang. ändring i lagen om folkpensionering, FK 17 24/4 1958.
Page 1: DEN KÄMPANDE DEMOKRATEN - Olof Pal
Page 4 and 5: 4 INNEH ˚ALL
Page 6 and 7: 6 Kapitel 1. Förord till internet-
Page 8 and 9: 8 Kapitel 2. Arvet efter Palme - en
Page 10 and 11: 10 Kapitel 3. Palmes väg till poli
Page 26 and 27: 26 Kapitel 4. Idépolitikern Palme
Page 36 and 37: 36 Kapitel 5. Minskade klyftor 5.1
Page 38 and 39: 38 Kapitel 5. Minskade klyftor väx
Page 40 and 41: 40 Kapitel 5. Minskade klyftor ”V
Page 42 and 43: 42 Kapitel 5. Minskade klyftor just
Page 44 and 45: 44 Kapitel 6. Demokratin i centrum
Page 52 and 53: 52 Kapitel 7. Offenliga tjänster -
Page 60 and 61: 60 Kapitel 8. Välfärd för alla -
Page 72 and 73:
72 Kapitel 8. Välfärd för alla -
Page 74 and 75:
74 Kapitel 8. Välfärd för alla -
Page 76 and 77:
76 Kapitel 9. Ett levande arv dömd
show all

Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?