Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

40 Kapitel 5. Minskade klyftor
”Vi varken kan eller vill förbjuda n˚agon att vara hemmafru. Vi varken vill
eller kan förbjuda n˚agon att vara hemmaman. Vi varken vill eller kan förbjuda
tv˚a människor att gemensamt bestämma hur de vill fördela hemarbete och omsorg
om barnen. Vi vill däremot inte att kvinnan ständigt skall st˚a tillbaka p˚a
arbetsmarknaden, att kvinnorna ständigt skall ha l˚aga löner och sämre trygghet,
sämre utbildning - allt under motiveringen att kvinnan kan ˚aterg˚a till
hemmet och f˚a sin försörjning av n˚agon annan. Vi vill helt enkelt ta bort de
hinder som alltid har funnits och finns ännu i dag för kvinnans lika rätt p˚a
arbetsmarknaden.” 20
De sociala och ekonomiska villkoren i samhället m˚aste förändras!
Den analys Palme formulerade här behöll han livet ut. Det säger s˚aledes mer om den
tröga verkligheten än om Palme när han 1985 fortfarande tvingas upprepa det han sa p˚a
1960-talet. 21 Självklart är därmed inte allt Palme sade om kvinnors situation uttömt, men
det hör egentligen hemma under andra sakfr˚agor.
5.3 ÖKA BARNENS CHANSER
Nära kopplat till kvinnornas situation var ocks˚a barnen, hur mycket man än tycker att det
lika mycket borde vara en fr˚aga som berörde männen.
Olof Palme var ju fr˚an början aktiv i studentfr˚agorna. Skolfr˚agor blev ocks˚a de första
sakpolitiska omr˚ade han engagerade sig i. Det var ett engagemang som höll i sig. Skolan
spelade i Palmes politiska filosofi en central roll. Den var, upprepade han ständigt, ”nyckeln
till att avskaffa klassamhället”. 22
Under femtiotalet var detta nästan ett axiom. Bara man genomförde den nya grundskolan
och öppnade universiteten och högskolorna för större grupper s˚a var grunden till
klassamhällets avskaffande nästan lagd. Här stod ungdomarna i fokus.
I mitten av 1960-talet ryckte emellertid en annan sida av utbildningsväsendet fram.
Utbyggnad av utbildningen ledde till att nya klyftor i samhället växte fram. Samtidigt
som klyftorna minskade mellan ungdomarna i takt med att allt fler gick vidare p˚a gymnasiet
s˚a ökade klyftorna mellan generationerna. ”Det är den orättvisa, den klassgräns i
˚aldersled, som det expansionistiska samhället har skapat.” Utbildningspolitiken vidgade i
omf˚ang. Alla, oberoende av ˚alder, borde ha rätt till utbildning. Olof Palme drev igenom
den världsunika möjligheten till vuxenutbildning, en andra chans. ”Vuxenutbildningen blir
˚atminstone det andh˚al man skapar för att skapa en rättning i efterhand, för att bryta upp
denna klassgräns.” 23
Just här är det dags att ta upp fr˚agan vad Olof Palme egentligen mer precist menade
med jämlikhet. Redan av fr˚agan om inkomstklyftor framg˚ar att jämlikhet för Palme ocks˚a
innebar utjämning och omfördelning. Men i hans syn p˚a barnens villkor blir detta extra
tydligt.
Ocks˚a i den liberala ideologi intar skolan en viktig plats och stora jämlikhetskrav
ställs p˚a den. Liberalismen godkänner konkurrens och tävlan som en viktig m˚attstock p˚a
mänsklig framg˚ang och rättighet till olika förm˚aner, men i liberal ideologi ligger ocks˚a
att alla fr˚an början bör st˚a p˚a samma startlinje, ha samma startchans i livet - lika villkor
20Tal av statsminister Olof Palme vid Sveriges Socialdemokratiska kvinnoförbunds 13:e kongress
5/9 1972, OPA 2.4.0/040b.
21 ”Lika villkor för kvinnor och män - en fr˚aga om demokrati”, anförande vid arbetsmarknadsdepartementets
information om jämställdhetsarbetet inför FN:s kvinnokonferens, 14/3 1985, OPA
2.4.0/112-11.
22Anförande vid SAP:s kongress 13/6 1968, OPA 2.4.0/013-19.
23 Verdandidebatt i Uppsala 19/2 1966, OPA 2.4.0/007-6.