Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

More documents

Recommendations

Info

36 Kapitel 5. Minskade klyftor 5.1 INKOMSTKLYFTOR Arne Geijers tal var utan tvivel viktigt. I det f˚angade han upp en av tidens dallrande politiska fr˚agor och genom att ställa LO bakom den gjorde han den ocks˚a till en av tidens viktigaste. Fr˚agan handlade om hur l˚angt välfärdssamhället egentligen n˚att. Här och där, kanske framför allt i den vetenskapliga forskningen, hade tvivel börjat s˚as om välfärdsstatens kvalitativa omfattning och resultat. Makarna Inghe visade exempelvis i den betydelsefulla skriften Den ofärdiga välfärden att m˚anga i själva verket halkade igenom skyddsnäten. 5 Geijer anknöt öppet till boken när han deklarerade att ”den svenska välfärden är [...] ofärdig i hög grad”. Vi har, menade han, fortfarande ”ofantliga brister i det svenska samhället och stora olikheter b˚ade inkomst- och förmögenhetsmässigt.” Dessa brister och klyftor avspeglar en klassuppdelning i samhället som välfärdssamhället inte lyckats bryta ner. Självkritiskt medger Geijer att den solidariska lönepolitiken inte lyckats lösa problemen med inkomstfördelningen. 6 Ocks˚a för Palme stod inkomstklyftorna i centrum för intresset under 1960-talet. Redan tidigt i sin politiska bana hade han ägnat sig ˚at fr˚agan om vilka grupper som riskerade att ramla igenom skyddsnäten, tillsammans med Assar Lindbäck. Men ocks˚a ˚at inkomstfördelningen. I mitten av 1950-talet sitter Olof Palme och skriver p˚a ett avsnitt till en studiebok för SSU om jämlikhet. Till sin hjälp har han ett underlag - skrivet av Assar Linbäck. I det redovisar Lindbäck bland annat resultatet fr˚an nationalekonomen Ragnar Bentzells d˚a precis publicerade undersökning om inkomstfördelningen fram till 1948. Det var ett positivt resultat, eftersom Bentzell kunde visa att en tämligen kraftig inkomstutjämning hade ägt rum mellan 1935 och 1948. Utredningen kunde ocks˚a tolkas s˚a att utjämningen var ett resultat av framg˚angsrik socialdemokratisk politik. 7 B˚ade i sina egna och Tage Erlanders tal lyfte Palme ofta fram Benzells resultat. Det framgick förvisso av dem att inkomstklyftorna var nog s˚a stora, men eftersom det tydde p˚a att reforminriktad politik faktiskt hade minskat klyftorna fanns det väl inga skäl att tvivla p˚a att 1950-talets stora sociala reformer inte skulle f˚a samma resultat. Eller? N˚agra ˚ar innan inkomstklyftorna blev en stor fr˚aga i offentligheten hade tecken p˚a att inkomstutjämningen inte fortsatt dykt upp i n˚agra statliga utredningar, bland annat i den av Palme ledda studiesociala utredningen i början av 1960-talet. Olof Palme f˚angade snabbt situationen. V˚aren 1964 h˚aller SSU kongress. I Bl˚a Hallen i folkets hus - för övrigt samma lokal där han sex ˚ar senare lyfter fram Arne Geijers tal - yttrar han följande närmast profetiska ord: ”Det som ˚aterst˚ar är emellertid att förverkliga jämlikheten. Vi behöver bara studera inkomststatistiken eller förmögenhetsfördelningen för att f˚a en ˚ask˚adlig bild av vad som ännu ˚aterst˚ar.” 8 Följande ˚ar medger han att utvecklingen mot inkomstutjämning stannat av och varnar för konsekvenserna. ”En jämnare inkomstfördelning och en jämnare förmögenhetsfördelning är enligt mitt förmenande en avgörande förutsättning för framstegen.” Bara för att landet blivit rikare och den allmänna standarden höjs försvinner inte problemen med inkomstklyftorna, menar han. Kanske är den regelrätta fattigdomen utrotad, men klyftorna, avst˚andet mellan människorna minskar inte för det. I själva verket uppst˚ar 5Gunnar Inghe & Maj-Britt Inghe, Den ofärdiga välfärden (Stockholm, 1966). 6Arne Geijer, inlägg vid Sveriges socialdemokratiska partis extra kongress, 22/10 1967, ur protokollet. 7Assar Lindbäck, ”Jämlikhet - utkast till diskussionsinledning i teamet m˚andagen den 18/4 1953”, OPA 4.3/001. 8 ”Politik är att vilja” , tal vid Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbunds kongressfest i Bl˚a Hallen 12/5 1964, OPA 2.4.0/004-10, även i Politik är att vilja (1968).
5.1. INKOMSTKLYFTOR 37 nya klyftor i välst˚andets samhälle: ”Den som p˚a grund av sin ekonomiska situation helt utestängs fr˚an möjligheten att välja, upplever den bristande valmöjligheten starkare. Välfärdsutvecklingen skapar förväntningar som ställer de l˚aga inkomsttagarna utanför. [...] Om vi skulle komma i en situation där en stor grupp människor skulle känna sig utestängda fr˚an en allmän välfärdsutveckling skulle vi riskera att allvarligt skada den känsla av gemenskap och samhällssolidaritet som ytterst är fram˚atskridandets förutsättning och drivkraft.” 9 Ökad jämlikhet är en förutsättning för ett samhälle där alla känner sig delaktiga och därmed kan rikta sig mot framtiden. Framtidshopp. SSU tog hans uppmaning att studera inkomststatistiken p˚a orden. I skriften Välst˚andsklyftor eller standardhöjning gick de 1967 till angrepp mot välfärdsstatens oförm˚aga att utjämna levnadsvillkoren. De kunde nämligen visa att ingen utjämning ägt rum sedan andra världskriget. 10 Olof Palme välkomnade boken och beklagade att socialdemokratin drabbats av en ”villfarelse” när de trodde att utjämningen fortskred. Nu vet vi hur läget är och därför är det ”en central politiskt uppgift för socialdemokratin att med ökad styrka i sin praktiska politik verka för en utjämning mellan olika medborgare och medborgargrupper.” För att lyckas, menar Palme, m˚aste en förändring i de ideologiska och samhälleliga klimatet äga rum där ”de sämre ställdas problem ter sig avsevärt viktigare än de höga inkomsttagarnas skattebekymmer.” 11 När han i en intervju 1968 f˚ar fr˚agan vilket det största jämlikhetsproblemet är svarar han: ”klyftan mellan högavlönade och l˚agavlönade”. 12 I mitten av 1960-talet hade ocks˚a den s˚a kallade l˚aginkomstutredning startats under ledning av LO-ekonomen Per Holmberg. I slutet av 1960-talet började den publicera sina förfärande resultat, som pekade p˚a en verklighet som sällan varit synlig - kanske var tredje löntagare hade mycket l˚aga inkomster. Alla i partiledningen uppskattade inte utredningens resultat. I slutet av 1960-talet hade Gunnar Sträng börjat tala om att välfärdsbygget var färdigt, att det bara ˚aterstod n˚agra smärre finjusteringar. L˚aginkomstutredningen innebar ett grundskott mot Strängs slutsatser. Han blev s˚a förfärad att han i ett bekant uttalande undrade hur man är ”funtad ˚a kroppens och huvudets vägnar” om man har s˚a l˚aga inkomster som l˚aginkomstutredningen redovisat. Utan att tala med Palme lade han och inrikesminister Eric Holmqvist ner utredningen. 13 Turerna runt detta fiasko i svensk politik är ännu höljda i dunkel. Palme m˚aste p˚a n˚agot sätt försvara Strängs handlande, men utan att tona ner utredningens betydelse. Utredningens resultat stämde ju väl in i Palmes bild: ”L˚aginkomstutredningen redovisar oerhört m˚anga människor med en l˚ag inkomst. De flesta gör en fullvärdig arbetsinsats. De har ofta h˚arda och slitsamma yrken. Om arbetsviljan bestämde inkomstens storlek skulle de sannolikt inte ligga i inkomstpyramidens botten.” Därför m˚aste, menade Palme, ”politisk förnyelse under 70-talet i väsentlig del gälla att finna vägar till en social utjämning, för att förhindra att klyftan mellan olika medborgargrupper 9Anförande vid Statstjänstemannaförbundets kongress 6/5 1965, OPA 2.4.0/005-12; ”Välst˚andets drivkrafter” - TV-debatt 8/6 1965, OPA 2.4.0/005. 10Lars Eric Ericsson & Mats Hellström, red., Välst˚andsklyftor och standardhöjning (Stockholm, 1967). 11Olof Palme, ”Ökad satsning p˚a utjämning”, Aftonbladet 23/12 1967. 12 ”Jämlikhet är inte s˚a mycket ett tillst˚and som en färdriktning”, Fabriksarbetaren nr. 20 1968, OPA 2.3/006. 13 Elmbrant, Palme, 109.
Page 1: DEN KÄMPANDE DEMOKRATEN - Olof Pal
Page 4 and 5: 4 INNEH ˚ALL
Page 6 and 7: 6 Kapitel 1. Förord till internet-
Page 8 and 9: 8 Kapitel 2. Arvet efter Palme - en
Page 10 and 11: 10 Kapitel 3. Palmes väg till poli
Page 26 and 27: 26 Kapitel 4. Idépolitikern Palme
Page 38 and 39: 38 Kapitel 5. Minskade klyftor väx
Page 40 and 41: 40 Kapitel 5. Minskade klyftor ”V
Page 42 and 43: 42 Kapitel 5. Minskade klyftor just
Page 44 and 45: 44 Kapitel 6. Demokratin i centrum
Page 52 and 53: 52 Kapitel 7. Offenliga tjänster -
Page 60 and 61: 60 Kapitel 8. Välfärd för alla -
Page 76 and 77: 76 Kapitel 9. Ett levande arv dömd

Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?