Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

28 Kapitel 4. Idépolitikern Palme
that is difficult to change. In order to be able to change reality you have too
keep the ideological debate alive and always talk about your goals and your
basic ideas as decisive for your practical activity. But in your practical work
you have to be a pragmatist, otherwise you won‘t get anywhere.” 9
Det är viktigt att komma ih˚ag. Även om vi här nästan uteslutande ägnar oss ˚at Palmes
”ideas and utopia” s˚a var han ocks˚a en utpräglad pragmatiker och ”doer”, som älskade
”grejer där man kan göra prylar”, som han uttryckte det en g˚ang. Det är väl känt att han
tidigt visade sig vara en suverän taktiker, förhandlare och kompromissmakare. Det är inte
uteslutet att det snarare var dessa egenskaper som s˚a snabbt bar fram honom till ledarskikten
inom socialdemokratin under 1950-talet.
Palmes storhet och unika signum är emellertid att han ständigt höll b˚ada sidorna
levande, b˚ade idéerna och den praktiska politiken, och intensivt arbetade för att sammanföra
de tu. ”Det är sv˚art att fördjupa sig i de senast framlagda propositionerna, eller den avlägsna
utopin, men att binda samman detta ser jag som politikens viktigaste uppgift.” 10
Samtidigt som han avfärdade de färdiga idésystemen varnade han lika mycket för att
göra metoderna, lösningen för dagen, till ideologi. ”Vi tvingas ofta ompröva v˚ar politik
när det gäller metoder och praktiska handlingslinjer. Samhällsutvecklingen gör detta
nödvändigt, liksom människornas önskningar. Illa har det g˚att för partiet när vi beg˚att
misstaget att göra en politisk metod som är lämplig i ett visst tidsskede till ideologi för
alla tider.” 11 Men bara för att metoderna skiftar m˚aste man inte byta värderingar. ”Trofasthet
och konsekvens när det gäller idéerna m˚aste förenas med [...] trolöshet när det gäller
metoderna.” 12
Vikten Palme la vid idéer skiftade tyngdpunkt under hans politiska liv. Under 1960talet
betonade han oftast ideologin, i mitten av 1970-talet säger han i en intervju att
”[r]eformismens vardagsslit ter sig [...] allt viktigare” 13 , för att ˚ater i mitten av 1980-talet
˚ater lägga tyngdpunkten p˚a idépolitiken: ”Jag ska snacka mer ideologi framöver.” 14
Frihet, Jämlikhet Och Broderskap
Vilka var d˚a de idéer och värden som skulle vägleda reformpolitiken? Det vi hittills
skildrat är ju snarare att betraktat som en överideologi, en sorts ram för Palmes politiska
agerande. Ett stycke ur hans inlägg vid den för framtiden mycket viktiga Verdandidebatten
i Uppsala 1966 om klassklyftorna i det svenska samhället ger en antydan:
”I alla kulturer har man med börden, penningens och status av olika slag
som utg˚angspunkt försökt dela in människor i fack och f˚allor. Det finns heller
ingen grandios enhetsformel, som kan erbjuda en lösning p˚a detta ständigt
˚aterkommande dilemma. Vi vet bara att det endast är med ett segt vardagsjobb
med tusen och en praktiska reformer som man över huvud taget kan komma
fram˚at. Vi vet ocks˚a att man orkar med detta vardagsarbete endast under
förutsättningen att man drivs fram˚at av utopien om ett bättre samhälle, som
präglas av jämlikhet och människornas lika värde.” 15
Jag vill hävda att grundbullten i Olof Palmes idépolitik, det centrala etiska värde som
allt det andra hämtande kraft ur, är människornas lika värde. Den stora fr˚agan är d˚a vilka
konsekvenser man bör dra att detta etiska värde. Här följde Palme vänstertraditionen
9 ”The least capitalist country”, Agenor nr 26 1972, OPA 2.6/016.
10 ”Jag tänker annorlunda i dag än för 15 ˚ar sedan”, Aftonbladet 10/4 1974, OPA 2.6/021.
11Avslutningsanförande vid SAP:s 29:e kongress 21/9 1984, OPA 2.4.0/110-10.
12 ”Utopier och verklighet” anförande vid Sk˚anes socialdemokratiska partidistrikts 60-
˚arsjubileumsmöte, 30/10 1965, OPA 2.4.0/006-08, även i Politik är att vilja (1968).
13 ”Jag tänker annorlunda i dag än för 15 ˚ar sedan”, Aftonbladet 10/4 1974, OPA 2.6/021.
14 ”Jag behöver inte ha d˚aligt samvete”, Expressen 11/2 1986, OPA 2.6/?.
15Verdandidebatt i Uppsala 19/2 1966, OPA 2.4.0/007-6.