Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

18 Kapitel 3. Palmes väg till politiken - ett femtiotal
försöka l˚ata dessa idéer ha en fristad i världen.” 34
S˚a uttryckte sig Erlander 1970. Under 1950-talet var han försiktigare. P˚a SSUkongressen
1955 höll Erlander ett föredrag betitlat jämlikhet. Men talet handlade inte
särskilt mycket om det. Det gjorde däremot Olof Palmes ursprungliga utkast till talet, där
det bland annat st˚ar:
”Enligt v˚ar mening finns det...ingenting som tyder p˚a att friheten skulle
minskas, därför att människorna f˚ar vara med och bestämma om gemensamma
angelägenheter p˚a jämställd for. Tvärtom är jämlikheten en förutsättning
för friheten. När vi g˚ar till valurnorna i en demokrati väger v˚ara röster lika
tungt oavsett vilket yrke eller vilken inkomst vi har. I den lika och allmänna
rösträtten är den absoluta jämlikheten realiserad. Vore det inte orimligt att
föreställa sig att detta skulle vara ett hot mot den politiska friheten? Är det
inte tvärtom s˚a att inskränkningar i jämlikheten skulle uppfattas som en inskränkning
av friheten. Ty när vi talar om frihet i demokratin s˚a menar vi väl
änd˚a en frihet, som alla är delaktiga i? Det finns ingen anledning att förutsätta
att förh˚allandet mellan frihet och jämlikhet skulle vara annorlunda beskaffat
när det gäller viktiga avgöranden i det ekonomiska livet. Demokratisk kontroll
över maktutövningen m˚aste alltid förutsätta b˚ade frihet och jämlikhet.
[...] Liberalismen sätter m˚alet lägre än socialdemokratin, den nöjer sig med
den frihet, som kan förverkligas inom klassamhället ram. V˚art frihetskrav
och v˚art jämlikhetskrav för bort fr˚an klassamhället, fram mot det socialistiska
samhället.” 35
I ett tal hösten 1955 markerar Palme tydligt tror p˚a en ny socialdemokratisk offensiv. I
hans ögon var partiets uppgift l˚angt ifr˚an slutförd. ”Är vi d˚a nöjda med vad som uppn˚atts?
Kan vi nu sl˚a oss till ro? Naturligtvis inte! Det som hittills uppn˚atts är i själva verket inte
annat än begynnande ansatser i det stora samhällsbygge, som nu skall föras vidare. Det är
inte sv˚art att fortfarande hitta missförh˚allanden och orättvisor i samhället.” 36
3.5 OTILLFREDSSTÄLLDA FÖRVÄNTNINGAR
I den nya politiska formel som Palme och Erlander jobbar fram tillsammans st˚ar emellertid
inte jämlikhet i förgrunden. I stället formulerades den politiska linjen som ett svar p˚a fr˚agan
vilka förväntningar som skulle riktas mot politiken när människor fick det bättre ställt.
Svaret blev utbyggd offentlig sektor.
Först i Erlanders berömda remisstal i första kammaren i januari 1956 om de stora
förväntningarnas missnöje och det starka samhället knyts säcken ihop. Hans skrev det tillsammans
med Olof Palme - ”mitt mest betydelsefulla tal” som Erlander kallade det. 37
Socialdemokratin hade skaffat sig en modern ideologisk orientering. Grunden till den nya
formuleringen av partiets riktning st˚ar, som vi redan sett, att finna i den diskussion som
uppst˚att mellan Erlander och Sköld i början av 1950-talet.
Men den var inte riktigt färdig. Och här hjälpte Palme till.
Som jag ocks˚a redan p˚apekat är det närmast ogörligt att urskilja vad som är Palmes och
vad som är Erlanders formuleringar i Erlanders egna tal. Mycket av det som är synligt i
34 Ej citerat i direktordning. Nordal ˚Akerman, Apparaten Sverige - samtal med beslutsfattare i
politik, ämbetsverk, företag (Stockholm, 1970), 34f.
35 Utkast till Erlanders tal p˚a SSU:s 14:e kongress 1955; OPA 4.3/004.
36 Anförande p˚a ungdomens dag 1955-10-? [talstolpar], OPA 2.4/002.
37 Svedg˚ard, Palme - en presentation , 59.