Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

More documents

Recommendations

Info

16 Kapitel 3. Palmes väg till politiken - ett femtiotal idépolitiska ställningstaganden och för att de pekar rakt in i d˚atidens politiska problem. Det intressanta är att Palme redan här inriktar sig p˚a fr˚agan hur större jämlikhet ska bli möjlig. Samma höst han börjar arbeta hos Erlander publicerar han en artikel i Tiden i ett ämne som skulle st˚a honom nära under hela hans liv - skolan - där han pläderar för ökade studiesociala ˚atgärder s˚a att utbildningsklyftorna ska kunna minskas. Även om temat inte är särskilt väl utvecklat i artikeln ligger tonvikten p˚a att människor ska ges samma startvillkor i livet. Skolan, menar Palme, är en av de viktigaste institutionerna i samhället om man vill bryta ner klassklyftorna. 28 Drygt ett ˚ar senare skriver han en osignerad ledare i Libertas tillsammans med Assar Linbäck där de g˚ar till storms mot den ”stora samhällsbevarande delen av partiet” som enligt författarna representerar den ”totala idélösheten”. Partiet m˚aste ˚anyo bli ett idéparti och börja arbeta för ”folkets aktiva deltagande” samt p˚a riktigt arbeta för att ”maktförh˚allandena inom det ekonomiska livet bryts”. 29 I ett förarbete till artikeln, utarbetat av Palme, är tonen ännu radikalare. Där menar han att för viktiga delar av produktionen i landet är det ”okontrollerade f˚atalets inflytande nästan orubbat” . Det uppskattar han inte. Vill man ”h˚alla fast vid socialismens grundidé och om man vill ha människornas aktiva medverkan i förverkligandet av dessa idéer, s˚a räcker det inte att se till att näringslivet ˚aker mjukt. Man m˚aste vara beredd att själv gripa ratten.” 30 Den unge Palme är s˚aledes inte bara ung vid denna tid, han är arg ocks˚a. Av amerikansk studentliberalism syns föga. Snarare ligger betoningen p˚a att maktförh˚allandena i samhället m˚aste förändras p˚a ett sätt som den rena socialpolitiken inte kan göra. Men p˚a vilket sätt? I en artikel i Tiden 1955 menar Olof Palme och Assar Linbäck att reformpolitiken st˚ar vid en skiljeväg. Som utg˚angspunkt tar de debatten om ideologiernas död, som Tingsten tagit upp i DagensNyhetern˚agot ˚ar tidigare. Är det, fr˚agar de sig, verkligen sant att ideologierna är p˚a väg att vittra bort i en gemensam samsyn nu när även de borgerliga partierna börjat acceptera den första generationen sociala reformer? Nej, svarar de. Av tv˚a skäl. Om man nämligen undersöker hur de borgerliga partierna i praktiken förh˚aller sig till socialpolitiken s˚a upptäcker man att det finns ett genomg˚aende drag: varje utmaning av best˚aende maktförh˚allanden motas i grind. ”Dessutom”, menar Palme och Lindbäck, ”kan inte en radikal samhällsomvandlande politik best˚a av enbart socialpolitik. Det är sv˚art att föreställa sig fortsatt samhällsomvandling utan genomgripande omstöpning av best˚aende institutionella förh˚allanden inom exempelvis näringsliv, arbetsliv och utbildningsväsende - ˚atgärder som m˚aste te sig betydlig mera stötande för samhällsbevarande meningsriktningar än socialpolitiken.” För tillfället skriver Palme och Lindbäck kräver emellertid den socialistiska ideologin ”att vi m˚aste hjälpa upp eftersatta minoriteter till en dräglig standard, innan vi beviljar oss själva fortsatt standardhöjning som skattesänkningar, höjda indirekta subventioneringar, arbetstidsförkortningar, tjänstepension eller höjt barnbidrag.” Artikeln m˚aste ses i sitt tidssammanhang. Sedan n˚agra ˚ar tillbaka hävdade de borgerliga partierna att det skulle g˚a utmärkt att sänka skatterna utan att den beslutade socialpolitiken behövde lida skada. Socialdemokratin stod vankelmodig inför anfallen - ibland diskuterades olika former av skattesänkningar. V˚aren 1955 dominerades dessutom den politiska debatten av den befarade inflationen. Finansminister Sköld ville införa ett obligatoriskt 28 Olof Palme, ”Hinder vid startlinjen”, Tiden nr 81953. 29 ”Socialdemokratin, storfinansen och ödestron”, Libertas 9/12 1954, osignerad ledare [Olof Palme och Assar Linbäck]. 30 OPA 2.3/001.
3.4. PALMES FÖRSTA STEG 17 sparande för att dra in n˚agot av köpkraften. Att i detta läge g˚a ut och tala om en massa reformer gick inte, ˚atminstone inte för realisten. Perspektivet skulle s˚a sm˚aningom förändras, av tv˚a skäl som jag senare ska ta upp. Men detta är bakgrunden till Palmes och Linbäcks krav p˚a prioriteringar. ”Det är nödvändigare än tidigare att vid varje nytt reformförslag fr˚aga, om det är denna reform, som utifr˚an v˚ara värden är mest angelägen. Avvägningspolitiken kommer i förgrunden.” 31 Det intressanta är s˚aledes inte att de menar att man m˚aste välja vilka reformer som bör st˚a i förgrunden. Det intressanta är vilka alternativ de m˚alar upp. För att i framtiden kunna öka jämlikheten kräver de nämligen att samhällets insatser inom v˚ard, omsorg och utbildning ökar. Förutom de mer frasliknande kraven p˚a ändrade maktförh˚allanden i näringslivet lyfter de s˚aledes fram de offentliga tjänsterna; de pekade s˚a att säga ut en tredje väg mellan grundtrygghet och socialförsäkringar baserade p˚a inkomstbortfallsprincipen. Men för att socialdemokratin även i framtiden ska kunna vara en p˚adrivande samhällsförändrande kraft m˚aste man ha en vision, en idé om vad man vill. Palme gav senare m˚anga g˚anger uttryck ˚at hur hopplöst det var att diskutera ideologi under 1950talet. Folk höll bara ”kalk- och cementtal”. 32 Redan 1955 uttryckte han denna frustration p˚a SSU:s kongress, i formuleringar som inte s˚a lite p˚aminner om hans klassiska tal ”Politik är att vilja”: ”Om vi skall lyckas med v˚ar uppgift, behöva vi vilja och kunskap, och det är kunskapen som ger fasthet ˚at viljan.[...] Men vi m˚aste samtidigt h˚alla greppen om de väsentliga och idépolitiska sammanhangen. Det är högst beaktansvärt, om man kan Statistisk ˚arsbok ut och in, men det är ointressant, om man inte samtidigt kan se bakom vilka tabeller missförh˚allanden, som vi vill avhjälpa, döljer sig, och om man inte vill göra klart för sig, hur man skall bära sig ˚at för att ge dessa tabeller ett annorlunda utseende i framtiden. Det värsta är att statistik ˚arsbok för varje ˚ar blir fetare och fetare, det vill säga, att hela samhället blir allt mer komplicerat. Det är därför i dag viktigare än n˚agonsin att h˚alla fast vid de grundläggande sammanhangen och att studera samspelet mellan idéerna och verkligheten i det samhälle som vi vill förändra.” 33 Vi ser här hur Palme arbetar sig fram till en politisk ˚ask˚adning. Hans slutsats är att skiljelinjen fortfarande är stor mellan socialdemokratin och de borgerliga partierna, helt enkelt därför att det ˚aterst˚ar orättvisa klyftor i samhället vars avskaffande endast kan genomföras genom ökad jämlikhet - en politik som g˚ar stick i stäv med de borgerliga eftersom den utmanar maktförh˚allandena i samhället. Det var inte s˚a vanligt p˚a den här tiden att ställa jämlikheten i förgrunden. Det har bland andra Erlander vittnat om: ”Det är ju s˚a att jämlikhetsproblematiken hela tiden legat i botten av v˚ara diskussioner och utgjort grunden för v˚ar praktiska politik. Visst var m˚anga av v˚ara reformer jämlikhetsreformer, men vi v˚agade aldrig sätta jämlikheten som den ideologiska grunden för v˚ar politik, utan vi talade alltid om tryggheten. Det har funnits eftersläntrare i v˚ar egen rörelse som inte har varit riktigt införst˚adda med detta att vi m˚aste skapa ett samhälle där jämlikheten ska vara dominant. Det stora som hänt nu är att jämlikhetsaspekten har börjat genomsyra diskussionerna. Det svenska partiets uppgift under de närmaste 20-30 ˚aren blir att 31Olof Palme & Assar Lindbäck, ” Reformpolitik vid skiljevägen”, Tiden nr 3 1955. 32Elmbrant, Palme, 26. 33Olof Palme, ”Tack för förtroendet att bli vald till studieledare i SSU”, protokoll fr˚an SSU:s 14:e kongress, 8/9 1955.
Page 1: DEN KÄMPANDE DEMOKRATEN - Olof Pal
Page 4 and 5: 4 INNEH ˚ALL
Page 6 and 7: 6 Kapitel 1. Förord till internet-
Page 8 and 9: 8 Kapitel 2. Arvet efter Palme - en
Page 10 and 11: 10 Kapitel 3. Palmes väg till poli
Page 26 and 27: 26 Kapitel 4. Idépolitikern Palme
Page 36 and 37: 36 Kapitel 5. Minskade klyftor 5.1
Page 38 and 39: 38 Kapitel 5. Minskade klyftor väx
Page 40 and 41: 40 Kapitel 5. Minskade klyftor ”V
Page 42 and 43: 42 Kapitel 5. Minskade klyftor just
Page 44 and 45: 44 Kapitel 6. Demokratin i centrum
Page 52 and 53: 52 Kapitel 7. Offenliga tjänster -
Page 60 and 61: 60 Kapitel 8. Välfärd för alla -
Page 66 and 67:
66 Kapitel 8. Välfärd för alla -
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
76 Kapitel 9. Ett levande arv dömd
show all

Olof Palmes inrikespolitiska id´earv

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?