30.08.2013 Views

Källkritik för Internet Källkritik för Internet

Källkritik för Internet Källkritik för Internet

Källkritik för Internet Källkritik för Internet

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Kan någon av källorna vara tendentiös?<br />

Det <strong>för</strong>efaller som om det handlar om två<br />

ursprungskällor. Den ena är <strong>för</strong>modligen officiell<br />

statistik. Den varierar något, kanske beroende<br />

på att uppgifterna är olika gamla,<br />

kanske där<strong>för</strong> att siffrorna rundas av. Den<br />

andra är de uppgifter som CIA bygger på.<br />

De är så avvikande att de måste ha ett annat<br />

ursprung än de övriga.<br />

Om det handlar om tendens skulle man <strong>för</strong><br />

det <strong>för</strong>sta kunna tänka sig att de ghanesiska<br />

myndigheterna har haft intresse av att överdriva<br />

antalet kristna och underskatta antalet<br />

muslimer. Men <strong>för</strong> att kunna spåra en sådan<br />

tendens måste man ha djupa kunskaper i ghanesisk<br />

politik. De CIA-baserade uppgifterna<br />

kan bero på att CIAhar använt sig av egna källor<br />

och kanske begått en blunder. Om CIA har<br />

haft någon tendens skulle den vara att man<br />

underskattar antalet kristna och överskattar<br />

antalet muslimer. Var<strong>för</strong> skulle man det? Ville<br />

man blåsa upp hotet från islam? Här hamnar<br />

man i rena gissningar.<br />

Frågan om skillnadernas orsaker får alltså<br />

<strong>för</strong>bli obesvarad.<br />

Utvecklingsnivå<br />

FNs utvecklingsprogram (United Nations<br />

Development Programme )<br />

har konstruerat ett index där världens 174 stater<br />

rangordnas beträffande utveckling, samt<br />

två index som handlar om jämställdhet mellan<br />

könen. Indexen fanns på organisationens<br />

nätplats. Ghana hamnade ganska långt ner –<br />

133:e plats på alla tre listorna. Högst på listan<br />

kom Kanada och lägst Sierra Leone.<br />

Men vad innebär denna rangordning egentligen?<br />

För att en sådan lista ska säga något måste<br />

man veta hur den har tagits fram. Detta <strong>för</strong>klarades<br />

också ganska ut<strong>för</strong>ligt på nätplatsen:<br />

man hade velat skapa ett analysredskap som är<br />

begripligt <strong>för</strong> icke specialister. De viktigaste<br />

variablerna <strong>för</strong> utveckling sades vara ”to lead<br />

a long and healthy life, to be educated, and to<br />

enjoy a decent standard of living.” Där<strong>för</strong> hade<br />

man i indexet tagit med variablerna ”life expectancy,<br />

educational attainment (adult literacy<br />

and combined primary, secondary and tertiary<br />

enrolement) and real GDP per capita”. Principen<br />

<strong>för</strong> indexet beskrevs relativt ut<strong>för</strong>ligt, även<br />

dess brister. Det framhölls också att indexet var<br />

en <strong>för</strong>bättring i <strong>för</strong>hållande till att bara räkna<br />

BNP per capita. ”There is no automatic link<br />

between high GNP growth and progress in<br />

human development.”<br />

Ett problem diskuterades dock inte, nämligen<br />

huruvida siffrorna var jäm<strong>för</strong>bara mellan<br />

de olika länderna. I indexet fanns både utvecklade<br />

länder med noggrann nationell statistik<br />

och fattiga nationer som Ghana vilka till stor<br />

del tvingas nöja sig med mer eller mindre grova<br />

skattningar. Detta måste vara en felkälla,<br />

men hur stor den var diskuterades inte.<br />

Slutsatser<br />

Vilka slutsatser kan man dra av Ghanaundersökningen?<br />

Den <strong>för</strong>sta är att det är problematiskt att<br />

på måfå söka sig fram i ett stort material som vi<br />

gjorde. Om exempelvis en journalist ska göra<br />

en bakgrundsartikel om Ghana och vill ta fram<br />

elementära statistiska uppgifter kan, som vi<br />

sett, resultatet variera kraftigt beroende på vilken<br />

nätplats man råkar hamna på. (Till saken<br />

hör att när vi ett par månader senare skulle<br />

kontrollera några uppgifter, kunde vi inte återfinna<br />

alla. Sidorna hade ändrats under tiden.)<br />

Men det innebär inte att konventionella<br />

metoder som att vända sig till en expert skulle<br />

vara bättre. Snarare är det så att <strong>Internet</strong> <strong>för</strong><br />

upp problem i dagen som annars hade varit<br />

dolda. Med konventionella metoder får man<br />

fram en version som kanske är felaktig eller<br />

åtminstone diskutabel. På <strong>Internet</strong>, där man<br />

får flera versioner, kan man inte blunda <strong>för</strong> tillvarons<br />

komplikationer.<br />

113

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!