Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
Källkritik för Internet Källkritik för Internet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
hand att ge tidningarnas egna redaktionsmedlemmar<br />
möjlighet till research in<strong>för</strong> nya jobb,<br />
men databasen har även gjorts allmänt tillgänglig<br />
som en kommersiell databas under<br />
senare år. Den vanligaste användaren i det<br />
avseendet är grund- och gymnasieskolorna.<br />
Den här informationen ger Presstext själv<br />
om basen, men den är trots allt inte tillräcklig<br />
<strong>för</strong> att bedöma till<strong>för</strong>litligheten. För att kunna<br />
göra det är det nödvändigt att ställa mer närgångna<br />
frågor.<br />
Vad finns närmare bestämt i databasen?<br />
Presstext hävdar att där finns allt redaktionellt<br />
material med början från ett visst år. Det<br />
låter självklart och oproblematiskt men är ändå<br />
inte riktigt det. Vi måste fråga oss vad som inte<br />
finns i databasen. Vad är inte redaktionellt<br />
material? Finns det trots allt redaktionellt<br />
material som inte kommer med i databasen?<br />
Vilken betydelse har databasens korta<br />
historia <strong>för</strong> en viss fråga som vi vill ha svar på?<br />
Hur återfinner man material? En huvudmetod<br />
har blivit fritextsökning. Det betyder att<br />
man i princip kan söka på vilket ord som helst<br />
i en text. Därmed kommer man åt allt som kan<br />
tänkas ha skrivits om en sak. Men inte heller<br />
det är oproblematiskt. Ett enda sökord är nästan<br />
aldrig så unikt att det får fram endast det<br />
som man själv har i tankarna vid en sökning.<br />
Där<strong>för</strong> får man väsentligt fler träffar än man<br />
vill ha och i värsta fall blir det en lång och<br />
mödosam process att ta fram det material som<br />
faktiskt är av intresse. Sökningen måste kunna<br />
preciseras. Här använder sig textdatabaserna<br />
av operatorer så att man kan kombinera<br />
flera söktermer. Det är en avgjord <strong>för</strong>del, men<br />
löser inte alla problem. Ytterligare en fråga är:<br />
Får man tag i allt material genom fritextsökning?<br />
Är det möjligt att man missar material?<br />
Hur träffsäker blir en fritextsökning?<br />
Genom denna sökmetod tycktes <strong>för</strong>st textdatabaserna<br />
ha befriat sig från problemet med<br />
indexering, det vill säga att ge varje enskild<br />
72<br />
text vissa särskilda söktermer efter en bedömning<br />
och kategorisering av texten. Det är ett<br />
tidsödande arkivarbete och kräver dessutom<br />
omfattande kunskaper om såväl indexering<br />
som de ämnen som texterna behandlar. Men<br />
det är nu uppenbart att indexering är viktig<br />
<strong>för</strong> såväl precision som möjligheten att återfinna<br />
allt. Det är nämligen också på det viset<br />
att en <strong>för</strong>eteelse kan existera på ett abstrakt<br />
plan som inte så lätt låter sig definieras på den<br />
konkreta ordnivån. Där<strong>för</strong> är också en fråga:<br />
Vilken indexering sker? Hur pass pålitlig är<br />
denna indexering? Får man vid en sökning på<br />
en viss term upp allt material med anknytning<br />
till den termen?<br />
Slutligen måste man också ställa frågor om<br />
materialets kvalitet i sig självt. Vilka egenskaper<br />
har materialet? Hur mycket kan man lita<br />
på de uppgifter som <strong>för</strong>ekommer där?<br />
En granskning av databasen utifrån de frågorna<br />
ger en mer sammansatt uppfattning om<br />
till<strong>för</strong>litligheten, i själva verket en hel del starka<br />
reservationer. Granskningen har skett både<br />
i form av systematiska sökningar och i kontakt<br />
med ansvariga <strong>för</strong> Presstext.<br />
Vad är det då som inte finns i Presstext? Till<br />
att börja med saknas <strong>för</strong>stasidorna i basen.<br />
Presstexts <strong>för</strong>klaring är att <strong>för</strong>stasidor numera<br />
endast består av så kallade puffar, det vill<br />
säga inga artiklar börjar på <strong>för</strong>sta sidan <strong>för</strong> att<br />
sedan fortsätta inne i tidningen. Texterna på<br />
<strong>för</strong>stasidan är endast avsedda att väcka intresse<br />
<strong>för</strong> läsning inne i tidningen. I researchhänseende<br />
kan denna argumentation <strong>för</strong>efalla<br />
motiverad, men ett faktum är att texterna på<br />
<strong>för</strong>stasidorna i stor utsträckning avviker från<br />
materialet inne i tidningarna: formuleringarna<br />
är genomgående mindre nyanserade och<br />
skarpare i <strong>för</strong>stasidesmaterialet, citatmarkeringar<br />
antyder direkt fällda uttalanden av<br />
enskilda personer som aldrig haft just dessa<br />
ord i sin mun. Det är knappast någon överdrift<br />
att påstå att <strong>för</strong>stasidorna i stor utsträckning
Change language